Blogg

Sida 2

RSS

Historien bakom 25 november

25 Nov 2023

Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november instiftades av FN:s generalförsamling år 1999 som en påminnelse om Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor.

Det specifika datumet valdes för att hedra systrarna Mirabal från Dominikanska republiken. De lönnmördades och blev folkhjältar för sitt okuvliga motstånd mot landets forne diktator, sexualförbrytaren och massmördaren Rafael Trujillo. FN och flera andra aktörer försökte påverka diktatorn att skona systrarna, som vid upprepade tillfällen fängslades och torterades. Han gick med på det, men beslutade i hemlighet att lönnmörda dem. De mördades den 25 november 1960, bara några månader innan Trujillo själv mördades. Mordet betydde inte slutet för hans styre utan sonen Ramfis efterträda sin far.

En våg av hämnd och våld mot de inblandade i mordet på Trujillo svepte över landet och systrarna Mirabal blev symboler för folkets motstånd. Det dröjde till 1996 innan systrarna Mirabal erkändes som martyrer och deras namn publicerades i skolböckerna. Idag är huset där systrarna växte upp ett museum och världen över protesterar människor mot våld mot kvinnor den 25 november.

 

www.bkro.eu

 

Barn och gängkriminalitet

24 Oct 2023

RÄTTEN TILL EN TRYGG UPPVÄXT


Varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling, rätt till till en uppväxt fri från våld och rätt till social trygghet.  Det är samhällets ansvar att göra sitt yttersta för att se till att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda och att barn får sina rättighetertillgodosedda och att barnfår trygga och goda uppväxtvillkor.

Det grundläggande är att rättigheterna är okränkbara och ovillkorade för varje barn. 

Samtidigt ser vi idag att dessa rättigheter för vissa grupper

av barn är mer hotade än för andra. 

- För sanningen är ju den att varje barn får inte sin rättighet tillgodosedd.

Barn växer fortfarande upp utan uppskattning och grundläggande trygghet, barn växer upp i våldsutsatta familjer, i kriminella närmiljöer, liksom i familjer med drogproblematik. Det betyder att många barn möter världen med många sår som ibland är oläkeliga. Tryggheten blir vännerna och den sociala gruppen barnet befinner sig i. Många gånger är det just i gruppen som dessa barn och ungdomar känner sig bekräftade. Därifrån är steget inte långt till att börja identifiera sig med gänget som sin familj. Det är också ett känt faktum, att gängen söker efter utsatta barn. Fortsättning följer.

// B K R O Barn

www.bkrobarn.eu

 

Fallbeskrivning 1,forts

24 Oct 2023

När Lotta hamnade på sjukhuset, så fick hon genomgå många undersökningar ,och man fann flera läkta benbrott som hon aldrig sökt hjälp för. Samtidigt hade hennes barn berättat allt för polisen. Så under Lottas sjukhusvistelse, inleddes även en förundersökning och mannen häktades. 

Lotta hade fått en fraktur i ett skallben och en svårare hjärnskakning, tillsammmans med tidigare frakturer som kunde härledas till misshandeln av henne. Detta gjorde att åklagaren valde att ställa Ahmed inför rätta. 

Tillsammans med Lottas och barnens vittnesmål, gav det Ahmed 18 månaders fängelse, men minus tiden för frihetsberövandet och halverade tiden, så gav det honom allt som allt 6 månader. 

Under denna tid fick Lotta även kontaktförbud och hon valde att flytta irån deras gemenamma hem tillsammans med barnen. Hon lade också in om skilsmässa, och då de hade minderåriga barn, så blev det också betänketid. I början gick allt civiliserat och Ahmed begärde umgänge med barnen i familjerätten, som han också beviljades. Allt verkade gå fredligt till vid både hämtning och lämning.

Men så småningom eskalerade konflikten mellan Lotta och Ahmed, kan kunde aldrig förlika sig med att Lotta och hans barn vittnade mot honom i tingsrätten.  Hans åtgärder blev först att begränsa Lottas del vid bodelningen, hålla kvar barnen längre vid besök i hans hemland. 

Efter en tid gifte Ahmed om sig i hemlandet när han var på semester, men trakasserierna av Lotta fortsatte. När Lotta inledde en ny relation efter fem år, fortsatte Ahmed att trakassera henne och den nya mannen. 

Det har nu gått flera år sedan, de äldsta barnen är vuna och de yngsta är i övre tonåren. Men senast vid näst yngsta barnets student, blev det stora bråk, då Ahmed aldrig accepterat att Lotta gått vidare. 

Lotta och hennes barn, tror aldrig att Ahmed kommer att sluta trakassera dem. Barnen har väldigt liten kontakt ed deras pappa. 

Allas namn är fingerade.

 

www.bkro.eu

 

Barnen som förlorade sin mamma

16 Sep 2023

Det var en söndagskväll och Magda femton år, hennes bror Niklas sexton och ett halvt år och deras mamma satt och åt kvällsfika i köket när det ringde på dörren. Alla vid bordet visste att det var deras yngre syskon som skulle lämnas av deras pappa.

Magda gick till dörren och öppnade, hennes tre syskon sprang glatt in , och i vanlig ordning ville hennes småsyskons pappa prata med deras mamma. Så Magda ropade på mamman som kom till dörren. Straxt därefter började mannen att skrika , och dessa bråk hade de levt länge med så hon gick tillbaks in i köket, till sina syskon ...

Plötsligt bryts skrattet och sorlet i köket av ett skrik, som lät som ett djur som höll på att dö. Magda och Niklas springer ut till hallen, där man upptäcker sin mamma liggande i blod som verkar forsa ut ur hennes kropp. Mannen hade redan lämnat lägenheten, och Niklas försöker att hjälpa sin mamma och Magda och syskonen bara skriker. Hon kommer också ihåg att Niklas skriker att hon ska ringa 112. Det är allt hon kommer ihåg från den blodiga söndagen som hon kallar den. 

I tre veckor så kämpade deras mamma för sitt liv, hela den tiden var hon medvetslös. Sedan dog hon och barnen förlorade inte bara sin mamma, de förlorade hela sin värld och sin trygghet. Redan samma dag som mamman utsattes för våldet, så kopplades socialtjänsten in. Första natten minns Magda och Niklas att de fick sova på en plats alla syskonen, men de vet inte vad för plats.

Dagen efter attacken mot deras mamma, kommer deras morföräldrar ner till dem. För de kom från Norrland och familjen bodde i en stad i Skåne. Den första tiden när de vakade på sjukhuset, bodde alla på ett hotell tillsammans med dem. När mamman hade begravts, så omhändertogs deras yngre syskon av socialtjänsten och Niklas och Magda flyttade med deras morföräldrar till Norrland. Men efter ett tag beslutar sig morföräldrarna för att köpa ett hus nere i Skåne, för att de alla ville ha närmare till de yngre syskonen som var placerade i södra Sverige. 

Morföräldrarna fick också vårdnaden om Niklas och Magda, medan familjerätten avslog deras begäran om att bli vårdnadhavare till de yngre syskonen med motiveringen till deras ålder, samt att småsyskonens pappa som dödat deras mamma, inte godtog morföräldrarna som vårdnadshavare. Men alla syskon kunde fortsätta att träffas varannan helg tillsammans med morföräldrarna. 

Det var vi den tidpunkten som Niklas bestämde sig. Aldrig skulle han överge sina småsyskon, han skulle bara vänta till han blev arton år och myndig, och sedan skulle han kämpa för att få ta hand om dem. För han visste hur de alla växt upp i rädsla för deras pappa och han visste hur rädda småsyskonen varit varannan helg när de tvingats att träffa sin pappa.

Ett år senare ansökte mannen som mördade sin fd fru och barnens mamma vårdnaden om sina barn. Han motiverade ansökan med att bara han kunde fostra barnen rätt och att han därför måste bli frigiven. Det märkliga är att en utredning faktiskt inleddes.

När Niklas går ut gymnasiet skaffar han omedelbart ett jobb och ansöker om vårdnaden om sina yngre syskon. En utredning inleds också där och man ger honom vårdnaden om sin lillebror och två småsystrar. Till en början bodde alla tillsammans hos morföräldrarna. Men efter ett par år, så köpte Niklas huset bredvid sina morföräldrars. Från den stunden hade familjen två hus och där Niklas och morföräldrarnas samarbete blev väldigt lyckat. 

- Magda och de två yngre systrarna diagnostiserades med ptsd och de har stuntals mått väldigt dåligt, men de hade varandra som Magda säger. Och hon är noga att understryka att de hade tre famnar att krypa upp i, när längtan efter deras mamma blev för svår.

Och visst är det en solskenshistoria, att i den svåraste tragedin, så överlevde kärleken till varandra och sin familj allt. Tillsammans fann de tryggheten och tillsammans överlevde de. 

Fallbeskrivning del 1 ( B K R O )

16 Sep 2023

 

Lotta är fyrtio år gammal, hon har fyra barn  mellan femton och tre år. Hon är sedan sexton år gift med Ahmed.

Förhållandet var först stabilt och bra och hon var övertygad om att hennes man var hennes livs kärlek. Men med barnen och åren kom deras goda relation att förvandlas.

När första barnet kom, så blev Lotta och hennes relation ännu starkare, dom var en liten kärleksfull familj. Så när Ahmed inte tyckte att det var någon mening att Lotta skulle gå tillbaks till jobbet efter första föräldrarledigheten, så höll hon med. Och det var ett gemensamt beslut att hon skulle fortsätta vara hemma och att de skulle skaffa flera barn.  Andra barnet kom två år efter det första, och tredje barnet kom tre år efter det andra. 

Under småbarnstiden så började förhållande drastiskt att försämras. Ahmed ville lägga sig i vilka mammor hon fick umgås med vid lekparken, vilka vänner som var bra. Och han började ha synpunkter på hur ofta barnen fick träffa hennes föräldrar. Detta då de inte delade samma religion som honom. Plötsligt blev också religionen en viktig fråga. Det var Ahmed som skulle bestämma barnens namn liksom deras religion, och Lotta hade ingenting att säga till om. 

Hennes man blev alltmer kontrollerande, ville inte att hon skulle gå och handla själv, utan det skulle de göra tillsammans. Han kontrollerade även deras ekonomi och hon fick fråga om pengar när barnen eller hon behövde kläder. 

Ahmed hade också en import och exportfirma som gick väldigt bra. Och de kunde leva bra, de åkte utomlands på semester varje år liksom en ytterligare resa till hans föräldrar i Irak varje år. 

Hennes man började med att bestämma vad Lotta skulle ha för kläder i hans hemland, men han fortsatte att göra det hemma också. Lotta säger att han gjorde det för att nedgradera henne.  

Första slaget kom när hon väntade det andra barnet, Ahmed kom hem och upptäckte att hon hade sin väninna hemma för fika och han gillade henne inte. Så när Lotta diskade i köket efter att väninnan gått, så ger mannen henne flera örfilar så att hon börjar blöda i ansiktet. Efteråt börjar Ahmed att gråta och säga förlåt. I flera veckor skämde han sedan bort henne med presenter och blommor. När tredje barnet kom som var ett oroligt kolikbarn, som grät sig genom nätterna, så kom våldet tillbaks. Han kunde slå henne för att bebisen började gråta, eller slå henne för att hon aldrig km och lade sig, eftersom hon ständigt hade vaknätter med hennes lilla pojke. 

Hon kom att lära sig våldets mönster men också att det kunde komma helt oprovocerat om mannen exempelvis hade haft en dålig dag på jobbet eller om barnen inte skötte sig. Men med tiden lärde sig även barnen om pappans våldsamhet. Så även de lärde sig att anpassa sig efter pappans humör. 

När tredje barnet var fem år, så sökte Lotta jobb och fick det. Hon gjorde det, trots att mannnen var emot att hon skulle jobba då hon behövdes hemma. Hon beskriver tiden som fantastisk, hon började våga sätta gränser, hon vågade också låta barnen träffa sina morföräldrar. Men Ahmed ogillade hennes frigörelse och kom att hota henne med att han skulle ta med sig barnen till Irak och låta dem stanna med hans föräldrar. Till slut gav hon upp hennes frihet, då han var så hotfull och kontrollerande.  Så hon slutade jobbet och blev hemmafru igen. Efter några år fick de ett barn till. 

Lotta beskriver som att hon förlorade sin identitet och att hon stängde av sina känslor för att bara klara varje dag. Våldet blev allt grövre och han fick henne att känna att hon inte hade något värde alls. Hon fick inte längre gå och handla, det skulle han göra. Hon fick inte gå på föräldrarmöten, det skulle han göra. Lämna och hämta barnen påfrån aktiviteter, gjorde han också. För att han skulle isolera henne, och kontrollera att hon inte träffade någon ute...

Uttåt var han den perfekta mannen som tog hand om hela familjen och hon uppfattades som hans drottning, som han passade upp på, det är vad han sa till henne. 

En dag när han kom hem från jobbet och var arg, så slog han henne så illa att hon blev medvetslös, då larmade hennes äldsta dotter på ambulans. Med inläggningen på sjukhuset kom familjens fasad att rämma. 

Fortsättningen följer i nästa vecka.

www.bkro.eu

 

Konsekvenser av våld

2 Sep 2023

Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. 

Att utsättas för våld är alltid traumatiserande, ibland kan det leda till ett livslångt lidande. Hur kan man någonsin hämta sig från att bli angripen och skändad av den personen man älskar och litar på? Hur man bemöts av sin omgivning och när man söker hjälp kan vara avgörande för läkningsprocessen. Det handlar väldigt mycket om acceptansen av det som varit men också om tron och hoppet om en ljusare framtid. 

Tyvärr slutar det sällan med ett slag, utan det följer snart med ännu ett slag och ett till... Till slut vänjer man sig med det onormala, det blir en vardag och plötslig befinner man sig i "normaliseringsprocessen", där man accepterat våldet och omständigheterna som följer i våldets väg. Våldet blir en familjehemlighet och det blir ett vi och dem beteende. Där vi är familjen och dem den hotfulla omgivningen. Till slut förebrår man sig själv för att utlösa våldsskovet. Kanske klädde jag mig fel? Kanske har mannen rätt att väninnorna eller sin ursprungsfamilj inte vill mitt bästa? Att det bara är han som vil mitt bästa? Att han vill skydda mig när han hämtar mig direkt efter jobbet? Att han faktiskt vill mitt bästa när han berättar ärligt att jag inte ser bra ut? Att han bara vill hjälpa mig när han berättar att jag gått upp i vikt?

Men så kommer en dag, när man inte längre orkar längre, när fruktan och hoten blir så starka och så farliga, att man vet att räddningen finns bara utanför hemmet.  Hos omivningen, vänner, familj, sjukvård osv. Detta steg är faktiskt många gånger svårare än att stanna kvar och ta ett slag till... 

Vilken hjälp och vilket bemötande du får när du söker hjälp, är också helt avgörande för hur du läker främst psykiskt.

När du tagit det livsavgörande steget, så kommer alla minnen av våldet, som garanterat kommer att vara väldigt smärtsamt. Insikten om det grova våldet kommer att vara väldigt skrämmande. Plötsligt kommer minnet av brutaliteten och våldet att förmörkna din tillvaro. Väldigt ofta får man ptsd, post traumatiskt stressyndrom.

Och om man överlevt våldet, så kan ptsd orsaka många svåra skador. Och om detta kommer vi att skriva om  på vår blogg en tid framöver. Vi kommer att publicera en ny artikel med 7-14 dagars intervall och publiceringen sker alltid under helgen.

// B K R O Kraft Force

 

www.bkro.eu

 

Därför bör inte Sverige gå med i Nato

2 Sep 2023

B K R O Kraft Force och vår politiska gren, Diversity och Sveriges Mångfald  är emot ett svenskt medlemskap i Nato. 

Huvudanledningen är att ett Natomedlemskap varken skulle göra Sverige eller världen till en säkrare plats. Som medlem skulle Sverige bli del av en kärnvapendoktrin och vår röst och vårt agerande för demokrati, förebyggande och nedrustning försvagas.

Det går inte att skapa långsiktig säkerhet med hjälp av en militär allians och militära medel. Genom en allians med odemokratiska länder riskerar Sverige att dras in i krig och väpnad konflikt. 

Nato är en kärnvapenallians. Amerikanska kärnvapen utgör den så kallade kärnvapenparaplyet som Nato-medlemmarna ryms under. Det är därmed USA som dikterar alliansens kärnvapenpolitik. Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Natos kommandostruktur men kan användas i försvar av alliansen om Frankrike vill.

Kärnvapen är en central komponent i Nato, där försvaret utgår från en blandning av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar. Nato strävar efter att säkerställa alla medlemmarnas deltagande i den kollektiva försvarsplaneringen för kärnvapen även i fredstid, i form av lednings-, kontroll- och samrådsarrangemang. Bland annat genom Natos Nuclear Planning Group där medlemmarna permanent deltar i kärnvapenplanering och övningar samt SNOWCAT (Support of Nuclear Operations with Conventional Air Tactics), där Natoländer utan kärnvapen planerar inför att delta i ett kärnvapenangrepp genom användning av konventionella vapen. Även om Nato hävdar att det bara är en försvarsallians finns inga begränsningar för när eller hur kärnvapen skulle användas, inklusive användning av kärnvapen för en första attack (alliansen har ingen så kallad no-first use policy). 

Alla medlemmar är därmed delaktiga och medskyldiga om alliansens kärnvapen används. Detta innebär att svenska soldater till exempel kan behöva delta i en kärnvapenattack och högst troligen begå krigsbrott – då kärnvapnens katastrofala konsekvenser inte går att kontrollera och kommer döda och skada människor och miljö på ett sätt som är både oproportionerligt och som inte skiljer på stridande och civila. På senaste tiden taktiska kärnvapen diskuterats i media (det vill säga de lite mindre kärnvapen som kan användas med kort distans) på ett sätt som får det att låta som att denna typ av kärnvapen inte skulle bidra till så mycket förgörelse, vilket inte stämmer. Många av de taktiska kärnvapnen är i samma storlek som de som USA fällde över Japan 1945 och som ledde till att över 214 000 personer mördades och att människor än idag dör som en konsekvens av bomben.

Natos kärnvapenparaply skyddar oss inte från konsekvenserna av kärnvapen. I det fall kärnvapen används kommer de katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenserna även beröra oss. Inget land eller organisation har tillräcklig beredskap att hantera en kärnvapenattack, inte heller Nato eller dess medlemmar. Att ett kärnvapen skulle kunna få användas utan motattack är heller inte troligt, så en attack kommer högs troligt starta ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser. 

Ett svenskt medlemskap i Nato innebär även att vi öppnar upp för kärnvapen på svensk mark. Vissa Natoländer har nationella policyer om att inga kärnvapen får placeras på deras territorium under fredstid. Men dessa policyer anses inte gälla i krigstid. Sverige hade en chans att lägga in ett förbud mot kärnvapen på svensk mark i det värdlandsavtal som Sverige tecknade med Nato 2014, men valde att inte göra det. Ett svenskt och finskt medlemskap innebär ett nytt säkerhetspolitiskt läge där just Finland och Sverige skulle utgöra Natos gräns till Ryssland och därmed vara strategiska platser att placera kärnvapen och utländska militärbaser på. Trycket på Sverige skulle sannolikt vara omfattande.

Säkerhet skapas inte genom polariserande militära allianser och ytterligare militär upprustning. Ett svenskt Natomedlemskap kommer sannolikt att leda till ökade spänningar, polarisering och ökad acceptans av kärnvapen och upprustning, något som ökar riskerna för krig och konfrontationer både nu och i framtiden.

Natos säkerhetsstrategi bygger på avskräckning, alltså att genom att förbereda sig för krig och våld kunna hota sina motståndare med målet att förhindra dem från att anfalla. Militär makt och hot om våld är också alliansens främsta verktyg. Den militära upprustning som detta tankesätt leder till riskerar i sin tur att bidra till en upprustningsspiral. Denna mekanism skapas när ingen stat eller allians vill känna sig i underläge och därmed rustar upp ännu mer när grannländerna/motståndaren gör det. Det som sägs fungera som avskräckning leder då till ökad misstro, spänningar och större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut. 

Nato är en militärallians som byggdes upp som ett svar på det hot som västländer upplevde från Sovjetunionen. I och med det historiska bagaget går det inte att bortse från att ett svensk Natomedlemskap kan ses som ett hot av Ryssland. Föreställ dig att Ryssland, Belarus och Kina skulle ingå en militär allians som svar på Natos utvidgning. Det är en hypotetisk fråga, men vi måste fråga oss om det gynnar vår säkerhet att verka för denna sorts polariserade värld och de konsekvenser det kan få. Att överväga hur Sveriges agerande kan uppfattas av Ryssland är inte att låta sig styras av Ryssland, utan en faktor som självklart måste vägas in i säkerhetsanalysen om vårt mål är att förhindra väpnad konflikt och en väpnad attack mot Sverige. Om det är så att ett Natomedlemskap faktiskt riskerar att eskalera och förvärra spänningarna – har det inte då motarbetat sitt syfte? 

Den berömda artikel 5 garanterar enligt Nato att hela alliansens resurser kan användas för att skydda vilken enskild medlem som helst. Artikel 5 kan därmed öka risken för storskalig väpnad konflikt i och med att en attack mot ett medlemsland anses vara en attack mot hela alliansen. Därmed riskerar många länder att snabbt dras in i en väpnad konflikt som initialt kan ha börjat i liten skala. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle även kunna bidra till att vi blir en måltavla. 

Nato är inte en demokratiklubb. Artikel 5 skulle också göra så att Sverige, om vi blev medlemmar, skulle kunna behöva strida eller bidra till andra länders militära agerande, till exempel utifrån vad Turkiet tolkar som ett väpnat angrepp mot dem. Nato beskriver sig ofta som en allians av demokratier och en försvarare av demokratiska värden, men det är en sanning med modifikation. Det finns flera Natomedlemmar med stora demokratiska brister till exempel Turkiet, Polen och Ungern. Orban i Ungern och Erdoğan i Turkiet har även innan Rysslands invasion i Ukraina haft en nära relation med Putin. Under alliansens tid har även länder såsom Portugal och Grekland haft stora problem med sin demokratiska status. Därtill bidrar Nato inte heller till demokratibyggande utanför alliansen. Nato har inga verktyg för att exempelvis demokratisera Ryssland och på så sätt kunna förebygga konflikt och krig. Nato är inte konfliktförebyggande, målet är inte att lösa några grundläggande problem.

Eftersom USA är den största och mäktigaste Natomedlemmen är det USA som dikterar villkoren för alliansen och dess utveckling framöver. Därmed går det inte att bortse från att USA har en lång historia av att invadera ett flertal länder militärt, något som Sverige som Natomedlem skulle behöva delta i om artikel 5 aktiveras. Skyddet från USA är också för många anledningen att söka medlemskap. Men USA:s roll i Nato är också i mycket hög grad beroende av amerikansk inrikespolitik. Olika presidenter och kongressmajoriteter har genom historien svängt mellan aktivism och isolationism. Ett påtagligt amerikanskt stöd till Nato och dess medlemsstater kan därmed inte tas för givet.

 

www.diversity.name

www.sverigesmangfald.site

 

Berättelsen om Freja, traumatiserade barn, del 1

27 Aug 2023

Hon heter i den här berättelsen Freja, men hon har i det verkliga livet ett annnat namn. Men då hon ofta säger att hon hade velat heta Freja, så får detta bli hennes namn här.  Hon är en tjej i de övre tonåren, och hela hennes väsen är påverkad av post traumatisk stress syndrom, även kallad ptsd. Som barn fick hon som ögonvittne uppleva fasansfullt våld som pappan utsatte hennes mamma för. Våld som var nära att döda hennes mamma, inte bara en gång utan flera...

Trots att mamman överlevde, och att mamman och hennes syskon levt nästan hela deras liv lång ifrån pappan, så är minnena fortfarande lika levande. För pappan har aldrig slutat att söka efter dem. Flera gånger, trots deras skyddade identiteter, har han spårat dem. Just känslan av otrygghet, är samma känsla som gör att hon aldrig kan slappna av. Familjen har också  tvingats flytta varje gång de spårats.

Hon började redan i lågstadiet att gå hos en psykolog, där de tidigare bodde. Sedan har hon fått hjälp av Bup från hon var tolv och och just deras trauma enhet.  Hon hade först en fanastisk kurator som hon tyckte väldigt mycket om, men sedan pensionerades kuratorn.  Efter detta hade Freja oturen att träffa flera olika kuratorer, och ingen av dem kände hon sig trygg hos, och hade då därför svårt att slappna av under terapins gång.  När hon började på bup, fick hon också ångestdämpande medicinering, och som hon fortfarande idag äter. 

Hon säger att hon mådde sämst under högstadiet, klarade inte skolgången, hade dagligen panikångest attacker. Men sedan under pandemin började hon plötsligt sakta må bättre, hon började läsa mycket och kunde hämta upp hennes kunskapsluckor. Då började också drömmen om att bli läkare eller sjuksköterska att formas.

Sedan började hon förra hösten 2022 att må lite sämre, och i samma veva fick hon också en sjukdom som gjort att hon väntar på en operation. Från våren har hon stadigt mått psykiskt mycket sämre. Hon har berättat tidigare, att hon ibland umgås med självmordstankar. Att hon inte ser någon mening med livet och att allt gör väldigt ont. Hon har ibland också sagt att hon inte kommer ihåg något roligt från barndomen, utan att hon bara kommer ihåg smärtan och rädslan att förlora sin mamma. Freja upprepar ofta att hon inte hade orkat att leva om det inte vore för hennes mamma, att mamman är anledningen till varför hon ändock alltid väljer livet. Men rädslan finns alltid närvarande, rädslan för att de skall bli hittade. 

Under samtalet med Freja, får man så många intryck. Hon är otroligt begåvad, intelligent med ett stort ordförråd. Väldigt empatisk, varm och vänlig. Hon ser samtidigt ut som John Bauers sagoprinsessa, så otroligt vacker. Men hon är också helt omedveten om alla hennes tillgångar. Det hon mest av allt känner av just nu är den okontrollerbara ångesten som härjar inom henne. Just nu går dagarna åt, att vänta på hennes medicin som varit slut sedan sommaren på apoteken. I allt dtta fastnar en oskyldig ung tjej. För de uteblivna medicinerna gör också att hennes mående snabbt går ner...

Jag tänker om det fungerar för Freja, vill vi väldigt gärna återkoppla till henne under vår blogg series gång. 

 

// Annah Ally

 

www.bkrobarn.eu

 

Traumatiserade barn kan få skador för livet

27 Aug 2023

Traumatiserade och skadade barn, kan få permanenta skador, om inte snabb hjälp sätts in när barnen traumatiseras. Även detta hjälper inte ens alla barn och ungdomar. För kontakten som sätts in för att hjälpa barnet, är också den beroende på hur man möter barnet och hur man fångar upp traumat. I Sverige har vi som bekant mycket långa köer till bup. Och det är dessvärre en sanning att alla barn får inte hjälp, de blir varken sedda eller hörda...

Jag har dels genom arbetet men också privat på nära håll, kommit i kontakt med barn som farit fruktansvärt illa i barndomen, av händelser som aldrig försvunnit ur deras medvetanden. Framförallt har traumat växt sig till en oigenomtaglig mur. Vissa av barnen har fått professionell hjälp, men traumabehandlingen misslyckas ändock i stort. Andra barn har inte fått den hjälpen och stödet för att läka. Oavsett vad, så blir kontentan densamma, att trasiga barn växer upp till trasiga vuxna människor. 

För mig är detta hjärtskärande, då varje barn förtjänar att få växa upp i kärlek och trygghet. Och det är ett misslyckande som kommer på hela samhället. Jag har träffat så många vuxna människor som fortfarande lever kvar i barndomens trauma, vuxna som själva får barn och ofta överför otryggheten till sina barn. Ett vuxet incestoffer, skickade ofta sina barn till hennes föräldrar, vars far utsatte henne för övergrepp under hela hennes barndom. Resultatet blev att även ett av hennes barn, kom att utsättas för övergrepp av sin morfar och hennes far. Hon tystades ner av sin mamma, precis samma sak gjorde hon en dag med sitt barn.

Jag har träffat barn som inte orkat med smärtan och som kapitulerar genom att ta sina liv... Jag har träffat ungdomar som stängt av allt, för att överleva en dag i taget. Apatiska barn och ungdomar som stänger av alla känslor för att kunna leva. Men många av barnen blir också arga och utåtagerande, dessa barn växer upp till ungdomar på glid, som inte bryr sig om något. Vägen till kriminalitet är inte lång.  

- För alla dessa offer, barn och ungdomar tänkte vi under hösten fördjupa oss i på vår blogg. Vi släpper en ny blogg med 7-14 dagars mellanrum och alltid på helgen. 

// Annah Ally

 

www.bkrobarn.eu

 

Skolstart ger oro hos vissa barn

16 Aug 2023

När sommarlovet började i juni, så kändes tiden till skolstart som en evighet. Men redan i början av augusti, började många barn känna en klump i magen av oro inför skolstarten. Det är inte ovanligt att känna viss anspänning inför skolstart och de barn som är oroliga kan behöva mer stöttning.

Att komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov är förknippat med många olika känslor. Även om man kanske ser fram emot att träffa kompisar och lärare igen, kan det finnas andra saker som gör att återgången känns pirrig eller rentav jobbig. Det finns t ex barn som oroar sig för att de känner sig ensamma eller stressade i skolan.

Barn trivs i skolan av många olika anledningar: de gillar sina vänner, har kul på rasterna, får tillgång till trygga vuxna, och lär sig nya saker. På samma sätt kan barn vantrivas av dessa anledningar: de känner sig ensamma och har inget att göra på rasterna, de känner att skoluppgifterna är på en för lätt eller svår nivå, alternativt upplever att vuxna inte är tillgängliga.

Många barn vars föräldrar inte har tid, råd eller möjlighet att ta semester och hitta på aktiviteter. Då kan även frågan om vad de har gjort på lovet skapa en oro.

Vi behöver tänka på att barn kan ha haft väldigt olika upplevelse av sommarlovet. Många barn oroar sig vad det ska svara på frågan vad de har gjort på lovet. Här behöver vuxna i skolan tänka till och ha med i beräkningen, att inte alla barn kommer tillbaka påfyllda med nya roliga erfarenheter.

Vad kan du göra som förälder, när ditt barn mår dåligt av skolstarten?

Hjälp till med praktiska förberedelser. Du som förälder kan underlätta övergången från lov till skolstart genom olika sorters förberedelser. Ett tips är att ha en kalender med nedräkning för att göra barnet mentalt redo och tillsammans peppa hen inför ett nytt läsår. Ett annat tips är att prata om något roligt som ni kopplar till de första dagarna.

Ha fasta rutiner
Att ha fasta rutiner kan också vara en hjälplig väg in i skolstarten, men rutiner fungerar också olika för olika människor. Vissa barn mår bra av rutiner, samtidigt som andra kan känna sig lite pressade och stressade av att gå från sommarlov till ett liv fyllt av måsten. Ett tips kan vara att mjukstarta lite för att försöka sänka stressen och pressen, för att sedan successivt öka i takt med att barnet känner sig tryggare.

Var uppmärksam på signaler kring barns mentala hälsa
Hur kan vi som föräldrar veta hur våra barn mår? Här är det viktigt att vara uppmärksam om det finns vissa tecken som tyder på mental ohälsa. Symptom som sömnsvårighet, utbrott över småsaker eller ökad oro är något naturligt hos barn vid omställning mellan lov och skola. Det du däremot ska vara uppmärksam på är om dessa symptom kvarstår efter några veckor. Då kan det vara bra att ta kontakt med skolpersonal för att se om dessa symptom också speglas under skoltimmarna.

En kan inte göra allt men är vi många kan vi göra mycket
Avslutningsvis kan vi konstatera att övergången mellan lov och skolstart har både med- och motgångar. Viktigast av allt är att du som förälder känner att du gör ditt bästa för att ditt barn ska må bra – vi är alla mänskliga och trots att mycket fokus läggs på barnen får du inte heller glömma vikten av att ta hand om dig själv. Barn ser upp till vuxna och att familjen mår bra i unison är något vi alla eftersträvar.

 

www.bkrobarn.eu

 

Feminismens historia

16 Aug 2023

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för  jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800 talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna , dock konservatismen undantagen.

En av liberalismens  främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900 talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminismLikhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

 

www.bkro.eu

 

Sverige är hotat

16 Aug 2023

Al-Qaidas hot är den här gången riktat mot hela landet och inte mot en specifik person. Hotet avhumaniserar Sverige och Danmark, dess grundlagar, myndigheter, diplomater och kungafamiljer och uppmanar sina medlemmar, sympatisörer och traditionella muslimer att ”visa obeveklig stränghet”. 

I tidigare fall har al-Qaidas lokala avdelningar planerat eller utfört dåd utan att förankra det med högsta ledningen. Den här gången är al-Qaidas högsta ledning involverad. 

”Gör slaget om Koranen till ert främsta uppdrag”, lyder deras order till sina medlemmar.

Al-Qaidas hot kommer ett par veckor efter en direkt uppmaning från Iraks mäktigaste religiösa ledare, Muqtada al-Sadr, och Libanons mäktigaste person, Hizbollahledaren Hassan Nasrallah, till ”unga muslimer” i Sverige att hämnas.

Terrornätverket al-Qaida har sedan början av 1992 visat sig kunna utföra brutala terrordåd över hela världen och sällan bli upptäckta i förväg. När det kommer till att göra slag av sina hot som är kopplade till religiös hämnd ligger al-Qaida bakom de flesta terrordåd i denna kategori. 

 I januari 2015 attackerades den franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion och 12 personer dödades. Al-Qaida tog på sig skulden och hävdade att det var deras hämnd för publiceringen av Muhammedkarikatyrerna. 

 I början av november 2004 sköts den nederländska filmskaparen Theo van Gogh när han cyklade till jobbet. Al-Qaida tog på sig dådet och hävdade att det var hämnd för att van Goghs tio minuter långa film ”submission” som de hävdar ”kränkte islam”.

 I december 2010 sprängde svensk-irakiern Taimour Abdulwahab sitt bombbälte i centrala Stockholm och i sitt testamente hävdade han att det var hämnd för Muhammedkarikatyrerna.

 Två veckor senare greps flera personer – fyra i Danmark och en i Sverige – för att de hade planerat ett blodbad mot den danska tidningen Jyllands-Posten som publicerade Muhammedkarikatyrerna. Al-Qaidas pakistanska proxygrupp Lashkar-e-Taiba misstänks ha legat bakom det. 

 al-Qaida har även riktat hot mot den numera avlidne svenske konstnären Lars Vilks. 

Så al-Qaidas specialinriktning har blivit att vara de heliga skrifternas och traditionernas försvarare. Till skillnad från tidigare specifika hot eller terrordåd öppnar al-Qaida vägen för hämnd i form av hot om sprängdåd mot ambassader, kidnappning och mord på svenska diplomater samt bilda små terrorceller i Sverige för att döda ”alla” som är involverade i koranbränningen. Hoten inkluderar även ”svenska och danska hovet”.

Kommer al-Qaida att göra handling av sina hot?

Jag är orolig. 

Sverige har senaste åren hamnat i fokus för propaganda och påverkanskampanjer, till exempel, socialtjänsten och LVU, från islamistiska aktivister i världen. Det har gett resultat och Sveriges bild är demoniserad i den muslimska världen. Koranbränningen har fått extremistiska grupper som i vanliga fall är fiender, al-Qaida och Hizbollah, att enas om en enda sak: hämnd för koranbränningen. 

Jag är orolig att det kommer att ske. 

 

www.sverigesmangfald.site

www.diversity.name

 

Därför måste Koran bränningarna upphöra omedelbart

31 Jul 2023

Yttrandefrihet är inte rätten att ovillkorligt få agera ut sina politiska uppfattningar hursomhelst och var som helst. Att bränna en religiös skrift utanför en församling är inte ett debattinlägg – det är ett uttryck för förakt!

Enskilda människor tar sig rätten att påverka Sveriges framtid på ett oroväckande vis. Definitivt är det vikrigt att få tänka fritt och yttrandefriheten är i sak viktig. Men när det kommer till att kritisera heliga skrifter och religioner, så måste en gränsdragning göras. 

Sverige ger nu fritt spelrum åt utländska krafter som vill destabilisera det svenska samhället och undergräva svensk säkerhetspolitik. Vi gör det genom att i samband med debatten om bokbränningar göra yttrandefrihetens absoluta rätt att få uttrycka sin åsikt till liktydig med rätten att var som helst och hursomhelst agera som man vill. Det hotar svensk säkerhet – vilket i veckan klargjorts med stort allvar av regeringen och av Säpo – liksom värdet av respekt för oliktänkande och förtroende mellan alla som lever i Sverige. 

Kärnfrågan är skillnaden mellan yttrandefriheten som en oförytterlig rättighet och rätten att utan begränsningar agera för sin uppfattning.

För att ta ett exempel; yttrandefriheten kräver inget tillstånd men för demonstrationsrätten finns sådana krav. Demonstrationsrätten är i sin tur en annan sak än rätten att tvinga på andra sin uppfattning, uttrycka sitt förakt eller hetsa mot dem. Begränsningar i dessa avseenden begränsar inte din yttrandefrihet, men väl hur du får agera på allmän plats och mot andra människor.

En fundamental skillnad mellan yttrandefriheten och demonstrationsrätten är censurförbudet som innebär att ett yttrande endast kan prövas i efterhand medan en demonstration på allmän plats enligt lag kan nekas i förväg.

Det vore därför bra om det mest högstämda värnandet av bokbränningar utgick från den brutala verklighet som hotar vårt samhälle. Nazisternas bokbränningar skulle självfallet kunnat ses som ett uttryck för deras yttrandefrihet när det gällde synen på liberala värden och judisk litteratur. Det är dock få som skulle vilja betrakta det så.

Om muslimska brödraskapet utanför koptiska bostadsområden och kyrkor i Kairo bränner biblar för att uttrycka sitt förakt mot kristna är det få som ser att det är den egyptiska yttrandefriheten triumferar. Om Nordiska motståndsrörelsen bränner judisk litteratur utanför judiska skolor eller marscherar utanför synagogor är det självfallet inte ett uttryck för vare sig teologisk diskussion eller åsikter om judisk tro utan om förakt och hån mot judar.

Utländska aktörers bränningar av Koranen för att hetsa och föda hat i det svenska samhället, och mot Sverige, samt underminera den svenska Natoprocessen är lika lite en självklar konsekvens av svensk yttrandefrihet. Sådana demonstrationer har i stället som syfte att motverka den yttrandefrihet vi vill värna mot yttre hot. 

Föreställningen att rätten att uttrycka sin uppfattning förutsätter en absolut rätt att göra detta var som helst och oberoende av sammanhanget är fel. Det är också fel att betrakta varje begränsning i hur man får agera för sina åsikter som en inskränkning av yttrandefriheten. Ingen har till exempel en självklar rätt att bli publicerad eller intervjuad bara för att man ställer krav på detta. Man får inte heller bränna sopor på torget för att protestera mot kommunens avgifter, mot miljöförstöring eller för att kräva en viss klimatpolitik, lika lite som man får klistra sig fast på gator eller förstöra konstverk. 

Begränsningen av hur och var man får demonstrera är i en demokratisk rättsstat inte en begränsning av yttrandefriheten, än mindre ett förbud mot att uttrycka en uppfattning. Det borde vara självklart att polisen i sin tolkning av ordningslagstiftning ska kunna begränsa var man utför olika handlingar av hänsyn såväl till lokal säkerhet, rikets säkerhet och med hänsyn till allmän ordning. Syftet och sammanhanget är betydelsefullt. Det gäller inte minst när det är uppenbart att valet av plats har en annan funktion än att föra fram eller diskutera en uppfattning.

 

www.sverigesmangfald.site

www.diversity.name

 

Sommarlovets baksida

13 Jul 2023

/766bc157-1578-46bd-9797-f4be61e394fe.jpg 

Sommarlovet är tänkt att vara glädje och många fina upplevelser för barnen. Men sommarlovet har en mörk sida också, i synnerhet för barn som redan lever i utsatthet.

Det är en särskilt svår tid för barn som har problem hemma och för de som bär på allvarlig ångest och oro.

Barn och unga hamnar under sommaren i en extra utsatt sitution, det kan röra sig om psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar. Under sommaren finns inte alltid snabb och effektiv hjälp att få. Det gör att många barn och unga blir ensamma med sina tankar, som också tyvärr också kan utvecklas till destruktivitet. Och det är tydligt att det saknas andra instanser och vuxna omkring som kan ge stöd. 

Här är några röster: 

”Jag mår riktigt dåligt. Så att jag vill dö. jag försöker att förklara för folk, berätta hur jag känner men jag får höra att det går över, det är en period eller att gör något kul och släpp det. Men personer som säger så förstår absolut ingenting.”

”Jag trodde verkligen att sommarlovet skulle bli det bästa sommarlovet, att jag skulle få slappna av och sedan till hösten i gymnasiet få börja om på nytt men detta sommarlovet har vart det värsta. Jag vill bara att det ska vara över. Jag har haft sån ångest, gråtit och legat för det mesta i min säng. Jag tänker för mycket på allt hela tiden och jag stressar precis hela tiden, för exakt allt.”

- Därför är det centrala att det alltid skall finnas tillgänglig hjälp för barn och unga att få. På Bris finns en stödtelefon liksom vi på B K R O Barn, som erbjuder tillgänglighet dygnet runt. Det viktigaste är att ni skall veta, att ni aldrig är ensamma.

 

// B K R O Barn 

www.bkrobarn.eu

 

Hedersrelaterat våld, första åtalet

13 Jul 2023

 

För ett drygt år sedan infördes brottet hedersförtryck i brottsbalken, och i sommar åtalas den första personen för brottet.

Det rör en man i 45-årsåldern som misstänks för flera hot mot sin före detta fru, både verbalt och i textmeddelanden.

Hedersrelaterad brottslighet har en del saker som kan vara svårt att komma runt. Det finns generellt en risk att målsägande och vittnen håller saker inom familjen .

–  Det är ju en inbyggd del av strukturen att familjen är viktigare än individen. Och då kan steget till att prata med myndigheter vara extra långt, säger  åklagare Christina Hildebrand.

Att det tagit ett år mellan att lagen instiftades till att första personen åtalades anser hon vara normalt. Nu finns det dessutom flera extra instanser, vilket underlättar åklagarnas arbete.

– Åklagarmyndigheten har nu en specialist och ett antal hedersåklagare som är specialiserade på hedersbrott. Det är klart att de svårigheter som funnits tidigare nu hjälps med god kunskap, då man vet vad man ska titta på.

Detta är hedersrelaterad brottslighet

 

I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler, som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du har gift dig.

Det kallas heder. Ibland kallas det för andra ord som till exempel sharaf eller namus. Om det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck.

Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:

  • Du får inte träffa kompisar
  • Du får inte använda sociala medier
  • Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
  • Du får inte studera eller jobba med vad du vill
  • Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
  • Du får inte ha sex innan du har gift dig.

Den 1 juni 2022 infördes ett nytt brott som kallas Hedersförtryck i brottsbalken.

För att dömas för brottet ska man ha gjort flera gärningar som utgjort en upprepad kränkning av målsägandens integritet. Handlingarna ska varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla.

Utöver det krävs det att motivet för gärningarna ska ha varit att bevara eller återupprätta en persons, familj, släkt eller annan grupps heder.

Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse, som lägst i ett år och som högst sex år.

 

www.bkro.eu

 

← Äldre inlägg

Välkommen

Till vår gemensamma sida

för B K R O Kraft Force

www.bkrokraftforce.me

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

 

Där ingår även

www.bkro.eu

www.bkrobarn.eu

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

Facebook

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

Nyhetsbrev