Blogg
Likheterna mellan invasionerna av Irak och Ukraina
20 Mar 2023
För 20 år sedan gjorde George W Bush samma fatala felkalkyl som Vladimir Putin i dag. Han startade ett olagligt krig helt i onödan med fruktansvärda konsekvenser. Mycket talar för att Bush invasion av Irak formade Putins beslut att angripa Ukraina.
Precis som Rysslands invasion av Ukraina så byggdeGeorge W Bush upp sitt krig under lång tid. Han lät sin utrikesminister Colin Powell i FN:s säkerhetsråd presentera vad som påstods vara bevis för att Iraks diktator Saddam Hussein skaffat sig massförstörelsevapen.
Men när världen inte lät sig övertygas att godkänna en invasion satte Bush istället ihop en koalition av villiga länder. Storbritanniens Tony Blair hoppade på tåget trots omfattande protester på hemmaplan.
In i det sista försökte världen stoppa den amerikanska invasionen. Svenske nedrustningsexperten Hans Blix skickades till Irak för att tillsammans med ett stort antal vapeninspektörer hitta bevis för att det fanns massförstörelsevapen i Irak. Han hittade inga.
Men George W hade redan bestämt sig. Till slut var kriget oundvikligt. Men lika orättfärdigt och onödigt som Putins invasion av Ukraina.
Precis som Putin i dag hade Bush tänkt sig ett blixtkrig. De amerikanska trupperna skulle rulla in över Irak, störta den avskydde diktatorn och mötas av folkets jubel.
Men precis som Putin hade han fel. Visserligen deklarerade Bush ”Mission accomplished” efter sex veckor. Sanningen var snarare att kriget precis hade börjat.
2011 började USA dra sig tillbaka efter att 4 500 amerikanska soldater stupat och irakier i hundratusental avlidit av krigets följder med brist på mediciner, mat, el och rent vatten.
Istället för att bekämpa islamistisk terrorism lade Bush grunden för terrorgruppen al-Qaidas verksamhet i Irak som sedermera blev Islamiska Staten.
Irak blev inte det demokratiska skyltfönster mot arabvärlden som Bush hade tänkt. Snarare ett avskräckande exempel.
Bushs lögnaktiga motivation för kriget både retade och inspirerade Vladimir Putin. Han, och många med honom, undrade hur det kunde komma sig att det var ok för USA att utan FN:s godkännande invadera ett annat land och byta ut dess ledare.
Samtidigt var det sannolikt här ett frö såddes i Putins hjärna. Möjligheten att Ryssland kunde göra precis samma sak som USA. Invadera ett annat land för att tillvarata sina egna nationella intressen. Eller som i Bush fall; störta en ledare som hämnd för att hans pappa, Bush den äldre, inte ville slutföra jobbet under det av FN sanktionerade Gulfkriget 1991 för att kasta ut Irak ur Kuwait.
Bortsett från att störta Saddam nådde George W inget av USA:s strategiska syften. Istället för att skapa ordning i oljelandet Irak utbröt totalt kaos. Istället för att bygga en stabil demokrati släppte USA loss de sekteristiska konflikterna mellan sunnimuslimer, shiamuslimer och kurder.
USA:s ärkefiende Iran har i dag ett stort inflytande i Irak där politiskt kaos fortfarande råder även om säkerhetsläget är något bättre än under de många år USA hade tiotusentals soldater stationerade i landet.
Putin verkar inte ha lärt sig något av Bushs misstag. Snarare har han successivt bestämt sig för att Ryssland har rätt att agera militärt när man anser sina nationella intressen hotade.
Han tyckte sig få nya bevis för att västvärlden agerar som den vill när man utnyttjade beslutet i FN:s säkerhetsråd att inrätta en flygförbudszon över Libyen 2011 till att störta diktatorn Moammar Gaddafi. FN hade bara sagt ja till att förhindra att Gaddafi genomförde ett folkmord på sig egen befolkning.
Putins mål med invasionen i Ukraina var inte att skapa ett demokratiskt skyltfönster i sitt grannland. Istället att hindra att ett sådant etablerades vid Rysslands gräns.
Men rent principiellt finns det många likheter mellan George W:s invasion av Irak och Putins dito av Ukraina. Tyvärr banade Bush folkrättsvidriga agerande vägen för Putins invasion.
Irak lever fortfarande med konsekvenserna av Bush beslut. Ukraina och Europa kommer att få leva med följderna av Putins orättfärdiga krig minst lika länge.
Fakta Vladimir Putins karriär
Vladimir Putin växte upp i Sankt Petersburg, och rekryterades som 23-åring till den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.
Han kom till Moskva 1996 och arbetade i presidentadministrationen. 1998 blev han chef för nya säkerhetstjänsten FSB, året därpå premiärminister.
Dåvarande presidenten Boris Jeltsin utsåg Putin till sin efterträdare, och då Jeltsin plötsligt avgick 31 december 1999 fick Putin ta över som president.
Putin har därefter omvalts med starkt stöd, men mellan 2008 och 2012 gjorde konstitutionen det omöjligt för honom att ställa upp i presidentvalet. Hans efterträdare, Dmitrij Medvedev, fick kliva in som president och Putin blev premiärminister. Samtidigt genomfördes författningsändringar så att Putin kunde återväljas, vilket han gjordes 2012.
Putin har kallat Sovjetunionens sammanbrott för 1900-talets största geopolitiska katastrof. Han har också aktivt strävat efter att göra Ryssland till en stormakt. Han har också motverkat Europeiska unionens och Natos utvidgning till länder i Östeuropa.
Putin vann presidentvalet 2018, och har sedan dess sett till att ändra konstitutionen så att han kan sitta kvar som president i ytterligare två mandatperioder.
(Källa: Nationalencyklopedin)
Den internationella kvinnodagen 2023
8 Mar 2023
Idag är det den internationella kvinnodagen, det är en dag av stor betydelse för många kvinnor världen över. För faktum är att vi kvinnor alltid fått kämpa för våra rättigheter, för vi lever i männens värld. Vi får aldrig glömma de djärva kvinnorna som gick före oss, och som lade grunden för ett rättvisare och jämställt samhälle världen över.
När jag tittar tillbaks på min mormor och farmor, ser jag kvinnor som fick kämpa hårt i männens värld. Min mormor kämpade sig till ett bra jobb, som inte var en självklarhet när man kom ifrån arbetarklassen och med detta så möttes hon också av typiska fördomar, som om hon använde sitt utseende eller att hon även gått sängvägen för att få framgång. Min mormor vågade vara annorlunda och vågade i alla lägen vara sig själv. Kanske till stor del för att hennes föräldrar uppfostrade henne så och gav henne modet. Men än idag kan jag höra kommentarer om min mormors resa, inte vänligt utan fördomsfullt. Själv skrattar jag åt hatarna och jag omfamnar varje dag min mormors mod att vara sig själv. För hon brydde sig inte alls om de normgivande könsrollerna.
Min farmor var intelligent som få, stark och orädd. Men fångad i ett orättvist öde, där hon blev änka tidigt och fick ensam uppfostra sju barn. Hon hade ryskt påbrå, vilket gjorde att hon fastnade ännu mera i fällan av både fördomar och diskrimineringar. För hennes prioritering var först och främst alltid hennes barn. Vilket också gjorde att hon tvingades acceptera villkoren i männens värld.
Men jag kommer ihåg min farmor som alldeles bländande och storslagen. Hennes intellekt var som en ocean, allt kunde hon och allt var hon. Det var min farmor som lärde mig politik och gav mig intresset för politik och även samhällsdebatten. Det var min farmor som gjorde mig medveten om socialismen och feminismen. Hon gav mig också arvet att alltid stå på de svagas och utsattas sida. Så sannerligen gav min kära farmor mig hela världen.
Så många gånger går mina tankar till min farmor, och det är med sorg jag känner att hon aldrig fick den chansen att utveckla sig till sin fulla potential. Hon blev ett offer i det patrikata systemet. Men vilken kvinna, min stora förebild!
Min mamma var en kvinna av sin tid, med sextio och sjuttiotalets frigörelse. Hon var sanneligen en stark och modern kvinna, men i vissa fall betydligt mer traditionell än sin egen mamma. Ibland har jag tänkt att min mormors liv påverkade min mamma att bli lite mer konservativ. Tyvärr hann aldrig min mamma att bli gammal, men hennes stora avtryck är den enorma kärleken och empatin hon hade för alla människor. Tveklöst berörde min mamma många människor, jag förstod tidigt att hon inte bara var familjens medelpunkt utan att hon hade den effekten på många människor. Det blev ödsligt och tomt den dagen mamma lämnade jorden.
Som jag ser det , är medvetenhet en resa som skapar ett mönster genom flera olika generationer. Min medvetenhet har jag fått genom min släkts resa och erfarenheter genom deras liv. På samma vis kommer mina döttrar att ärva mina erfarenheter, men ställningstagandet är deras eget. Jag vet heller inte vilken betydelse mitt liv kommer att ha för dem i deras ställningstagande.
Men en sak vet jag, mitt liv präglas av kamp på många olika plan. För mig är kampen lika naturlig som att andas, mitt liv har präglats av feminismens tankar liksom socialismens ideal. Men det har mest av allt handlat om att vara de svagas röst.
Det är min absoluta öertygelse, att feminismen fortfarande har många kamper kvar och lång väg att gå. Att det är stor skillnad på feministiskt arbete och jämställdhet. I vårt land vill vi gärna påstå att vi kommit långt i vårt arbete för jämställdhet, samtidigt har vi familjerätterna som strävar att tilldöma gemensam vårdnad även när våld förekommer. Vi har kvinnojourerna vars finansiering grundas på de kommunala bidragen, vilket gör att kvinnojourerna därmed har anmälningsplikt gentemot de hjälpsökande våldsutsatta kvinnorna med barn som söker deras hjälp.
Så sannerligen har vi lång väg att gå, men tillsammans är vi starka. Varma gratulationer på den internationella kvinnodagen! Det är en dag att känna stolthet över att vara kvinna.
// Zelda Strömbäck
Vierge moderne
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
// Edith Södergran
Feminism och jämställdhet
7 Mar 2023
Över hela världen har kvinnor och tjejer mindre makt än män – ekonomiskt, politiskt och över den egna kroppen. Det betyder inte att kvinnor och tjejer är det svagare könet, utan att kvinnors och tjejers position i samhället är svag.
Jämställdheten berör inte bara kvinnor som individer, utan är en förutsättning för en demokratisk, rättvis och hållbar utveckling i världen. Sida pekar exempelvis på studier som visar samband mellan ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
FN:s kvinnokonvention, Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, trädde i kraft 1981, och i början av 2000-talet antogs åtta mål, de så kallade milleniemålen, för att utrota fattigdomen i världen till år 2015. Två av delmålen är jämställdhet mellan könen och minskad mödradödlighet.
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Mål 5 är att uppnå jämställdhet och alla flickors och kvinnors egenmakt.
Huvudmålet har 9 delmål. Här är de tre första:
- 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
- 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
- 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp sex mål för att nå dit:
- En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. - Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Utifrån det sjätte delmålet har regeringen med stöd i riksdagen tagit fram en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Enligt UN Women är våldet mot kvinnor och flickor ”en av de mest utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter i världen”. Så länge det pågår kan inte rättvisa mellan män och kvinnor uppnås. Våldet tar sig uttryck genom allt från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld till människohandel, tvångsgifte och påtvingade graviditeter.
UN Women har visat att kvinnors sysselsättning och möjlighet att äga mark är centralt när det gäller avskaffandet av våldet. När kvinnor har sin egen inkomst har de mer att säga till om och kan vara mindre utsatta för våld i hemmet. Women for Women International har också visat att det könsrelaterade våldet ökar i konflikter och att våldet mot kvinnor är ett av de största hindren för utveckling och fred. Även FN:s resolution 1820 erkänner att sexuellt våld används som krigsstrategi och att det kan försvåra arbetet för säkerhet och fred.
Ekonomisk makt, politisk makt och makt över den egna kroppen hänger samman. Mäns våld mot kvinnor är inte ett isolerat område utan berör hela samhället, över hela världen. Att arbeta för jämställdhet är därför avgörande för att avskaffa mäns våld mot kvinnor. Detta betonas särskilt i Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
B K R O Kraft Force
Matpriserna skenar
6 Mar 2023
Sajten Matpriskollen larmar om en rekordstor ökning av matpriser i butikerna.
Barnmat och välling är två av produkterna som toppar listan.
Vår svaga krona gör att de svenska priserna sticker iväg extra mycket.
Matpriserna skenar. Prisökningen på mat i februari är den största sedan den oberoende sajten Matpriskollen började mäta 2015. Barnmat, välling och blöjor toppar listan på de varor som ökat mest i pris i svenska butiker.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger sajtens grundare Ulf Mazur.
I februari ökade matpriserna med 2,5 procent jämfört med januari.
– Vi tittar på vad produkter kostar i slutet på månaden och i början på månaden. När det är så här brett, 2,5 procent på en månad på matrelaterat och 2,1 procent på alla varor i snitt, för hela 2021 var det 1,1 procent på totalen. Det är klart att det är dramatiskt, säger han till Ekot.
Han säger till TT:
– Det går inte ihop för många. Det börjar bli ett problem som politiker behöver göra något åt, särskilt för exempelvis ensamstående med barn. De som har det tuffast måste ha mat på bordet.
Ulf Mazur uppger att blöjor ökat 10,8 procent bara i februari. Flera sorter av välling ökat med omkring 20 procent.
Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat betydligt i pris. Enligt Ulf Mazur handlar det inte längre om det jordbruksnära, som i början då matpriserna drog iväg.
Nu finns ökningarna på allt, och i alla led. Förpackningar, transporter och råvaror, och så förstås allt som är importerat.
Mazur konstaterar att varje procent som matpriserna stiger innebär ökade kostnader för konsumenterna på tre miljarder kronor.
Orsakerna till att matpriserna stiger är flera, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal til TT.
Pandemin, klimatproblemen och kriget i Ukraina påverkar alla länder. Men en sak sticker ut för Sverige: vår svaga svenska krona.
Det sistnämnda gör att svenska priser sticker iväg extra mycket.
– Det är den värsta häxbrygden som kokats ihop, säger han till nyhetsbyrån.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, säger att de kraftigt stigande matpriserna är en signal om att inflationen fortsätter – och den kan också bita sig fast.
Persson anser att Riksbanken måste höja styrräntan ytterligare.
– Riksbanken behöver agera. De kommer att behöva höja mer än vad som sades i deras tidigare prognos, säger han till TT.
Kritiken mot kontakt förbudet
4 Mar 2023
Det var med glädje som vi på B K R O tog emot nyheten att regeringen kommer att stärka kontaktförbudet. Få åtgärder i bekämpandet av kvinnovåldet i Sverige, har just varit så verkningslösa som kontakt förbudet.
Utan överdrift hade många kvinnors liv kunnat räddats genom åren, om just kontakt förbudet hade fungerat. Statsministerns och regeringens handlingsplan kring kontaktförbudet, är väl genomtänkt. Så av denna anledning, hoppas vi nu att detta kan bli en viktig hörnsten i arbetet mot kvinnovåld.
Men det är ändock så oerhört viktigt att belysa när kontaktförbuden inte fungerat, eller ens beviljats. Många gånger har mordoffer desperat sökt kontaktförbud , men man har avslagit deras ansökan med motivering att utsattheten inte varit tillräckligt stor eller hotet. Med dessa motiveringar har allt för många kvinnor fått betala med sina liv.
Vi har genom åren fått ta del av skrämmande historier kring polis och åklagares arbete kring kontaktförbudet. Och bristerna är många och stora, framförallt upplever vi att kvinnovåld rent allmänt prioriterats lägre i rättsväsendet liksom även i det lagstiftande arbetet.
Några korta historier som vi skulle vilja påminna läsarna om kring kontaktförbudet är dessa:
- En väldigt hotad och utsatt kvinna med flera barn, utsatt för upprepade mordförsök, sökte kontaktförbud. Hon blev kallad till polisen tillsammans med hennes advokat för att utreda hennes rätt till kontaktförbudet.
( Gången som följer är alltså att behovet av kontakt förbud utreds av polis, som sedan skickar undersökningen till åklagare, som tar beslut huruvida kvinnan har rätt att erhålla kontaktförbud eller ej.)
När denna kvinna satt vid polisen med hennes advokat, ringer plötsligt kvinnans fd man till advokatens mobil och hotar kvinnan och advokaten framför polisen som undersöker kvinnans rätt till kontaktförbud. När de senare lämnar polishuset, är både advokaten och kvinnan övertygad om att ett kontaktförbud kommer att bifallas henne. Utredningen gjordes på fredagen och redan på måndagen får advokaten avslag på ansökan och det märkliga i detta var att åklagaren hade stämplat avslaget innan polisen var klar med utredningen om rätten till kontaktförbudet.
- Det som sedan hände kvinnan var att hotbilden trappades upp ytterligare, ett nytt våldsdåd, evakuering avpolis från hemmet, familjen placerad på en helt annan ort med omgjorda identiteter.
- Ensamstående kvinna utan barn i ett destruktivt förhållande, som hon hela tiden försökte bryta upp från. Mannen övervakade henne och hotade henne och hennes familj till livet. Kvinnan isolerade sig allt mer i rädsla att mannen skulle avsluta sina hot att döda henne.
Hon sökte vid tre tillfällen kontaktförbud, samtliga gånger avslogs ansökningarna, med motiveringarna att det inte fanns en tillräckligt stor hotbild kring henne.
- Kvinnan dödades av mannen som bröt sig in i hennes bostad en natt.
Kvinna med flera barn som familjerätten tilldömt fd mannen delad vårdnad av barnen, trots att hon framför barnen misshandlats svårt upprepade gånger av fadern till hennes barn. Hennes önskan var att slippa träffa mannen vid växlingen av barnen.
Polis och åklare ansåg att inte bhov av kontaktförbud förelåg, utan avslog ansökan.
- Denna kvinna dödades i sin hall inför barnen, när mannen kom för att lämna barnen.
Sveriges arbete kring våldsutsatta kvinnor har varit en lång väg av misslyckanden i våra ögon, så mycket skulle och borde ha gjort för länge sedan. Att möta alla offer i en ofungerande rättsapparat, förändrar för alltid våra ögon. Så många tragedier, så många människoliv och så många förstörda liv. Vi kommer aldrig att sluta vårt arbete, innan alla offer får upprättelse, detta kommer inte att ske under vår livstid.
// B K R O Kraft Force
Regeringens arbete mot kvinnovåld
3 Mar 2023
Statsminister Ulf Kristersson presenterade på torsdagen regeringens krafttag mot kvinnovåld. Han underströk även att kvinnovåldet är ett lika allvarligt som gängkriminaliteteten. Det glädjer oss på B K R O att statsministern tar allvarligt på kvinnovåldet och att åtgärderna som regeringen tänker införa är kraftiga!
Ett kontaktförbud ska kunna tvinga en kvinnomisshandlare bort från en hel kommun – med fotboja som kontroll. Samtidigt ska polisen få större befogenheter och kunna bryta sig in för att meddela kontaktförbud, när regeringen nu satsar hårt mot kvinnovåld.
– Våldet mot kvinnor är precis lika allvarligt som gängbrottsligheten och borde få minst lika mycket uppmärksamhet från polisen och lagstiftarna, säger statsminister Ulf Kristersson.
– Varje år mördas ett femtontal kvinnor i nära relationer, och vi vill nu stärka skyddet för kvinnor och barn som utsätts för hot och våld, säger statsministern. Han fortsätter:
– Det finns skäl till att kontaktförbud existerar, och det här är män som är farliga för de kvinnor som de misshandlar, eller de barn som riskerar att misshandlas igen. Kontaktförbud är extremt viktigt och då ska de efterföljas också, vi vill till exempel kunna utvidga området som kontaktförbudet kan gälla, så att kvinnan kan vara säker.
Ett konkret förslag är att polisen ska kunna göra husrannsakningar för att delge kontaktförbud, som ju inte börjar gälla förrän de delgetts. I dag finns inget verktyg för att delge det till någon som man inte får tag på. Om personen till exempel inte öppnar dörren när polisen knackar på kan polisen inte ta sig in till personen.
Ytterligare ett nytt förslag gör gällande att kontaktförbudet även ska gälla under rättegångar.
– Det ska vara trygga rättegångar där kontaktförbudet gäller under själva rättsprocessen, så kvinnan inte ska kunna bli hotad där, säger Ulf Kristersson.
Statsministern vill också se över möjligheterna till hårdare straff och obligatorisk häktning för grov kvinnofridskränkning. – Vi tycker att dessa brott är precis lika allvarliga som den grova gängbrottsligheten, men den tar mycket mindre uppmärksamhet i fråga, eftersom den inte sker under lika spektakulära former.
Regeringens nya förslag för att hindra kvinnovåld
• Vill kunna utöka möjligheten att öka området för ett kontaktförbud, till att exempelvis kunna gälla en hel kommun och övervakas med fotboja.
• Vill att kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som skydd i en rättsprocess där brottsoffer eller vittnen riskerar att utsättas för våld eller hot.
• Polisen ska kunna använda husrannsakan för att kunna delge kontaktförbud.
www.bkro.eu
Barnfattigdom
2 Mar 2023
Det finns flera internationella definitioner av fattigdom, men definitionerna är inte alltid användbara för Sverige. Med barn som lever i fattigdom menar vi är barn vars föräldrar regelbundet är i behov av akut ekonomiskt stöd för att kunna ombesörja familjens basbehov, som mat, hyra och el. Vi menar också barn som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap, på grund av familjens knappa ekonomiska förhållanden.
Till exempel genom att inte kunna delta i fotbollsträningen eftersom skor och medlemskap i klubben kostar för mycket, att inte kunna hänga med kompisarna på bio, ta en fika på stan eller gå på klasskompisens kalas – barnet hamnar snabbt utanför den sociala gemenskapen.
Relativ ekonomisk utsatthet, även kallat ”relativ fattigdom”, definieras som att ha en inkomst under 60 procent av medianinkomsten, enligt Socialstyrelsen. Det innebär exempelvis att barn till föräldrar med försörjningsstöd anses leva i relativ ekonomisk utsatthet.
// B K R O Barn
Kort om rasismen
2 Mar 2023
Rasism är en teknologi som:
- Klassificerar människor i särskilda kollektiva enheter. Kalla det raser, kulturer, etniciteter, folk eller närbesläktade begrepp, som tillskrivs nedärvda essenser och särdrag.
- Inordnar dessa enheter på en skala mellan polerna av värdefullt och värdelöst liv.
- Skapar och upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, möjligheter och rättigheter till dem som associeras med de föreställda enheterna.
- Positionerar människor i enlighet med logiken att var sak ska vara på sin plats.
- Naturaliserar den ordning som teknologin etablerar.
- Bevakar de gränser som teknologin skapat och premierar.
EUs dödliga gräns
2 Mar 2023
De minst 62 döda migranter som spolades upp på en strand i Italien i helgen är inte den sista tragedin som utspelas i Medelhavet. Sedan 2014 har minst 25 000 människor drunknat vid världens förmodligen dödligaste gräns. Den in i EU. Med en ny invandringsfientlig regering i Italien blir det värre innan det blir bättre.
Scenerna på den sönderslagna båten och de dödas tillhörigheter flytande i de höga vågorna känns sorgligt bekanta. Så här har det hållit på i åratal medan de ansvariga fortsätter diskutera vems fel det är.
Är det flyktingsmugglarnas som organiserar resorna och tar hutlöst betalt av fattiga människor som flyr krig eller drömmer om ett bättre liv i Europa?
Den aktuella båten sägs komma från Izmir i Turkiet och uppges ha haft så många som 200 flyktingar ombord från länder som Afghanistan, Pakistan, Iran och Somalia. Bland de döda finns minst tolv barn. Ett 80-tal överlevande lyckades ta sig i land.
Sedan Europa började beslagta fartygen har smugglarna börjat använda enklare och billigare farkoster, ofta gummibåtar eller usla träbåtar, som de lastar till bristningsgränsen. Allt för att krama ut några extra dollar från sin kriminella verksamhet.
De måste ha känt till de svåra väderleksförhållandena när de skickade ut båten. Men eftersom de redan fått betalt är det ingen katastrof om deras kunder inte överlever.
Eller är det Italeiens fel? Deras nya premiärministern Giorgia Meloni, vars parti Italiens bröder har nyfascistiska rötter, beklagade visserligen den tragiska händelsen men lovade samtidigt att hon ska göra allt hon kan för att sätta stopp för de farliga resorna.
För några månader sedan vägrade hon att låta ett fartyg fullt med flyktingar som räddats ute på Medelhavet att få anlöpa Italiensk hamn. Motiveringen var att Italien inte kan vara det enda landet som tar emot migranter som kommer sjövägen.
Efter omfattande munhuggning tog Frankrike till slut emot fartyget efter att flyktingarna tvingats tillbringa 15 dagar till havs, men anklagade samtidigt Italien för att bryta mot internationell rätt.
Vilket ansvar har EU? Det säger sig självt att det inte är rimligt att Italien, Grekland och Malta ska ta emot alla flyktingar och migranter som gör den farliga resan över Medelhavet. På något sätt borde bördan fördelas.
Men trots att EU försökt lösa den här knuten åtminstone sedan den stora flyktingkrisen 2015 har unionen misslyckats. Det är bara några veckor sedan EU-ledarna på ännu ett toppmöte hade migrationsfrågan på sitt bord. Men som så många gånger tidigare lyckades de inte enas på den kritiska punkten; Hur ska flyktingarna fördelas?
Den enda punkt där alla 27 medlemsländerna verkar vara eniga är att man ytterligare ska stärka EU:s yttre gräns och göra det svårare för flyktingar och migranter att ta sig in i EU.
Italien vill också försvåra för de hjälpfartyg från olika frivilligorganisationer som försöker rädda flyktingar i Medelhavet. För några dagar sedan infördes en ny lag som tvingar räddningsfartygen att gå in i hamn efter varje räddningsaktion istället för att stanna kvar till havs och leta efter fler hjälpbehövande innan de stävar mot hamn. Lagen fördyrar hjälpfartygens arbete och gör att de kan rädda färre. Brott mot lagen innebär böter i halvmiljon-klassen.
Skälet är att Italien anser att räddningsbåtarna i praktiken samarbetar med människosmugglarna som vet att undsättning finns att få ifall deras båtar kapsejsar. Därmed hjälper de smugglarna att hålla liv i sin affärsmodell.
2013 inträffade en uppmärksammad tragedi när en brand utbröt på ett fartyg med 500 flyktingar ombord när det befann sig utanför den italienska ön Lampedusa. 300 omkom. Dåvarande EU-chefen José Manuel Barroso och andra höga europeiska dignitärer reste till ön och lovade att en liknande tragedi "aldrig mer skulle få inträffa". Men det är precis vad det gjort. Inte en gång utan många gånger. Månad efter månad. År efter år.
Den internationella migrantorganisationen, IMO, uppger att minst 25 000 människor drunknat eller försvunnit till havs sedan 2014. Det är nästan 3 000 människor per år. Det är som ett osynligt krig som pågår.
De som får betala priset för att EU inte kan hitta någon lösning på migrationsfrågan är de fattiga och utsatta människor som söker en fristad eller ett bättre liv i Europa. Först får de betala smugglarna för överfarten och sedan med sina liv om de drunknar i Medelhavet.
Eus mest dödliga gräns går med andra ord i Medelhavet.
Sammanfattning av feminism
2 Mar 2023
Vi närmar oss med stormsteg den 8 mars, innan detta hade vi tänkt skriva lite om feminismens historia genom åren.
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.
Vi påtvingas tidigt våra könsroller
Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.
Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.
En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.
Lång väg kvar till ett jämställt samhälle
Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.
- Vem är hemma med barnen?
- Vem lagar maten?
- Vem städar?
- Vem går upp på natten och tröstar barnet?
- Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
- Vem är det som har den högsta lönen?
Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.
Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.
Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."
Feminismens grundidé
Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.
Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.
Historisk tillbakablick
Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna, konservatismen undantagen.
En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.
Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.
Under början av 1900-talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder. På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.
En generell kritik
En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.
Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!
Likhetsfeminism
Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.
Särartsfeminism
Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.
Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.
-Feminismen som ideologi kommer vi att fortsätta diskutera kring fram till den 8 mars.
Barnsoldater i gängkrigen
13 Feb 2023
Vad är det som pågår? Ja, det är nog många som svär av ilska och förtvivlan när de läser alla pushnotiser om nya våldsdåd runtom i Sverige. Värst är läget i Stockholm. Man skulle kunna tala om ett skifte. Det vi ser nu är en mer brutal utveckling som har krupit ned i åldrarna.
Juristen Evin Cetin talar i sin bok ”Mitt ibland oss” om narkotikans barnsoldater. I ett av världens rikaste och fredligaste länder har vi fått en generation pojkar, ofta bara 11-12 år gamla, som rekryteras in i narkotikahandeln. De handskas med droger, pengar – och tunga vapen.
Det brukar dröja ända upp till 25–årsåldern innan de delar i hjärnan som möjliggör konsekvenstänkande är helt färdigutvecklade. Vad som kan ske när unga, ofta narkotikapåverkade, killar springer runt med automatkarbiner är inte svårt för oss vuxna att räkna ut. Sverige är inte Kongo-Kinshasa eller Sudan, men parallellerna förskräcker.
Senaste exemplet skedde i Stockholmsförorten Skogås där en 15-årig pojke sköts till döds på en sushirestaurang. En annan 15-årig pojke är häktad i sin frånvaro på sannolika skäl för mord. Sedan tidigare sitter också en 17-åring häktad misstänkt för medhjälp.
Dådet kan kopplas till den våldsspiral som eskalerat i Stockholm sedan mordet på en kriminell nyckelfigur på juldagen.
Förra året sköts 30 personer till döds i huvudstadsområdet. Vi är bara i början av februari men redan har fyra personer skjutits ihjäl, tio bomber detonerats och minst 15 skjutningar ägt rum. Egentligen började den dödliga rivaliteten mellan kriminella gäng i Stockholm 2015. Sedan dess har gängen blivit fler men våldet gått upp och ned. Skillnaden i dag är att de kriminella blivit betydligt yngre. Den senaste månaden har minst 19 personer häktats och av dem är tio stycken ännu inte myndiga. Det svenska rättsväsendet är byggt för ett annat samhälle. Kriminella var vuxna och människor vågade vittna. I dag är fängelserna fullbelagda med unga brottslingar.
Sverige behöver ta ett omtag och skapa mer anpassade ungdomsanstalter. Kommunernas HVB- och SiS-hem är både dyra och ineffektiva. Samhällets misslyckande är totalt på det här området. Socialtjänsten måste kliva in och hjälpa familjer tidigt. Om nödvändigt bör barnen få systematisk behandling i familjehem snarare än på institutioner som närmast fungerar som brottsuniversitet i dag.
Någonting måste göras omedelbart, även om långsiktiga lösningar, är det vi måste sträva efter. Rekryteringen av barnsoldater måste stoppas till varje pris.
Att leva med skyddade identiteter
13 Feb 2023
Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar bland annat ekonomi, hälsa, boende, arbete och fritid. Här beskriver vi situationen för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, relevant lagstiftning och vilket stöd som finns att få från myndigheter och andra aktörer.
I Sverige lever cirka 14 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Statistik saknas om hur många av dessa som har skyddade personuppgifter på grund av våld från en tidigare partner eller andra familjemedlemmar.
För personer med skyddade personuppgifter kan vardagliga situationer vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt, ibland omöjligt, att få tillgång till samhällets service. Konsekvenserna av att få sin post eftersänd kan till exempel innebära att inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir eller försenas.
Det ekonomiska våldet är omfattande och fortsätter även efter uppbrottet från våldsutövaren/-na och efter att skyddade personuppgifter beviljats. Förutom att hela livssituationen försvåras, är det dyrt att leva med skyddade personuppgifter. Flera av kvinnorna kan inte arbeta heltid på grund av fysiska och psykiska skador som orsakats av våldsutövaren/-na. Det är också kostsamt att vid flera tillfällen tvingas flytta. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem.
Stöd behövs på kort och lång sikt. Bristande och ojämn kunskapsnivå hos yrkesverksamma kan leda till att våldsutsatta kvinnor och barn inte alltid får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns också en risk att personuppgifterna röjs och att kvinnor och barn hittas.
Flera barn berättar att våldet mot mamman har gjort dem rädda och att rädslan är något de lever med varje dag. Barnen förstår att de måste undvika situationer där det finns risk att deras skyddade personuppgifter röjs. Det innebär både otrygghet och begränsningar i deras liv. Att delta i fritidsaktiviteter eller ha vänner är därför problematiskt. Några av barnen beskriver att det känns som att de ljuger för sina vänner, eftersom de inte kan berätta sitt verkliga namn eller var de bor.
Att behöva flytta på grund av hot eller för att personuppgifter blivit röjda innebär bland annat att bryta upp kamratrelationer. Barnen saknar sina kamrater som de fått lämna bakom sig. De flesta har också fått bryta med släktingar. Många barn beskriver en känsla av ensamhet.
På grund av domstolsbeslut är många barn tvungna att träffa sina pappor, trots att de uppgett att de inte vill det. Umgänge innebär en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan som lever med skyddade personuppgifter. Om ett barn inte vill träffa sin våldsutövande pappa behöver det vägas in i domstolsbeslutet.
LAGSTIFTNING
Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för åtgärder som kan användas för att skydda personer som riskerar att utsättas för hot, våld eller förföljelse.
Det finns tre olika nivåer på skyddet:
Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En ansökan om sekretessmarkering görs hos Skatteverket som kan registrera detta om det finns risk att en enskild utsätts för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.
Sekretessmarkering ska göra det svårare för andra att ta del av en persons personuppgifter. Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.
För uppgifter av visst slag gäller en generell sekretessbestämmelse för förföljda personer. Uppgifter om en persons bostadsadress, telefonnummer, e-postadress, eller annan jämförbar uppgift får inte lämnas ut om det av särskild anledning kan antas leda till att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld om uppgiften röjs.
Skyddad folkbokföring ska beviljas den som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. En ansökan om skyddad folkbokföring görs till Skatteverket. En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun även om personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun.
Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter. Post som skickas till en person med skyddad folkbokföring går via Skatteverkets förmedlingstjänst. Uppgifter om att en person har skyddad folkbokföring skickar Skatteverket till andra myndigheter så att detta framgår vid deras hantering av ärenden. Skyddad folkbokföring ska som regel medges för obestämd tid om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att skyddsbehovet endast kan förväntas bestå under viss tid. Om skyddet begränsas bör det normalt inte ges för kortare tid än fem år.
Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet för personuppgifter och används endast i undantagsfall när alla andra åtgärder inte räcker till. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.
Ansökan om fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten, och ska som regel medges för obestämd tid. En person som har medgivits fingerade personuppgifter får göra ansökan även för ett barn om personen är vårdnadshavare och om det syftar till att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren.
Konsekvenserna av skyddet, lever brottsoffer med varje dag. Vardagen är garanterat inte alltid säkrare och det finns stora brister kring hanteringen av skyddade personuppgifter i samhället. På många vis blir människor med skydd också flyktingar i sitt eget land. Detta ämne kommer vi på B K R O att återkomma om.
// Zelda
Matpriserna är ett hot mot samhället
13 Feb 2023
Att läsa tidningarnas ekonomisidor är som att följa en bilkrasch i realtid. Alla kan se vad som håller på att hända, men ingen reagerar. Matpriserna fortsätter att rusa, fyra gånger fler varslas än för ett år sedan och årsskiftets höjning av ersättningar från Försäkringskassan urholkas redan av prisökningarna. Var femte svensk tvingas ta av sparpengarna för att betala familjens mat.
Samtidigt gör bankerna rekordvinster. Vi får betala mer för våra bolån, men får inte högre ränta på våra sparkonton. Bankdirektörerna tycker att det är helt i sin ordning.
Riksbanken räntan igen. Det mesta talar för att den nye chefen Erik Thedéen gör precis som kollegan på Europeiska centralbanken, Christine Lagarde, och skruvar upp styrräntan med ytterligare en halv procent. Många experter har varnat för vad det kan göra med ekonomin. Vi vill varna för vad det kommer att göra med svenska familjer. Det är dags att börja prata om en matpriskompensation.
Konsekvenserna av den ekonomiska krisen är inte jämnt fördelade. Storbolagens chefer kan räkna hem sina bonusar och företagens ägare förväntar sig utdelning precis som vanligt. Samtidigt sjunker vanliga anställdas reallöner och människor förlorar jobbet.
Hårdast drabbas de som redan har det svårast att få vardagsekonomin att gå ihop. Det gäller barnfamiljer i allmänhet, men speciellt ensamstående föräldrar.
2021 hade en tredjedel av alla ensamstående kvinnor med barn det myndigheterna kallar låg ekonomisk standard. På svenska skulle vi säga att de är fattiga. Och det var långt innan dagens kris.
Man kan argumentera för att riksbankschefen bara gör sitt jobb. Nu måste regeringen och Elisabeth Svantesson göra sitt. Och just nu borde det inte vara att kompensera så många som möjligt, som med elprisstödet. Antagligen skulle det bara tvinga fram ännu högre räntor.
Det viktigaste Svantesson kan göra nu är att ge dem som har det svårast en chans att ta sig igenom krisen.
