Blogg

RSS

Feminism

19 Feb 2024

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under  1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta  politiska ideologierna, konservatismen undantagen.

En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900-talet  ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

Queerteorin

Under senare tid har en ny form av feminism vuxit fram som utgår ifrån Simone Bevaours tanke att man föds inte till man eller kvinna, utan att man istället blir det. Kön är enligt dessa feministiska tänkare bara en social konstruktion. En radikal form av detta tänkande är den så kallade queerteorin som bl.a. framförs av Judith Butler.

Butler hävdar att även våra biologiska kön är konstruerade. Enkelt förklarat argumenterar Butler för att vara född med en penis eller slida egentligen har lika stor betydelse som att vara född som blondin eller brunett. Det är enligt Butler samhället/kulturen som lagt på en rad egenskaper som ska gälla för "kvinnor" eller "män".

Med Butlers terminologi är könet performativt, det är något som likt en föreställning (eng: performance) skapas genom att det iscensätts av oss alla i vårt vardagliga handlande och våra liv i stort.

 

www.bkro.eu

 

 

LVU -Uppföljningar av placeringar

19 Feb 2024

Följa upp placeringar

Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är nödvändigt för att säkerställa att barnen har det bra och får rätt stöd.

Reglerna i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, om uppföljningen av vården syftar till att säkerställa att barnet har det bra och får rätt hjälp. De mål som formulerats i barnets vårdplan och genomförandeplan är viktiga utgångspunkter när socialtjänsten följer upp vården. Vid uppföljningen kan man identifiera nya behov och uppmärksamma eventuella missförhållanden i hemmet där barnet vistas.

Uppföljningen är en pågående process som både socialnämnden och den som utför vården ska dokumentera löpande. Den ger underlag för överväganden och omprövningar av vården.

Regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd

Socialtjänsten behöver ha kontakt med de som är berörda för att kunna följa upp den vård som barnet får. En regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd. Uppföljningen ska främst ske genom:

  1. regelbundna besök i familjehemmet, jourhemmet, HVB eller stödboendet
  2. enskilda samtal med barnet eller den unge
  3. samtal med den eller de som vårdar barnet eller den unge
  4. samtal med vårdnadshavarna.

Uppföljning kan förebygga oplanerade avslut av vården

Oplanerade avslut av vården i förtid förekommer relativt ofta, så kallade sammanbrott. Risken är särskilt stor när det gäller tonåringar. Orsaken varierar och är inte alltid lätt att reda ut. Det kan ske både på initiativ av barnet och vårdgivaren och leda till omplacering eller för tidig hemgång. Oplanerade avslut påverkar barnen negativt och socialtjänsten behöver vara lyhörd och aktiv i uppföljningen för att förebygga sammanbrott.

Viktiga områden att uppmärksamma i uppföljningen

Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa och utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående.

För att kunna göra detta behöver socialsekreteraren oftast ha kontakt med andra än de som är direkt berörda, till exempel med skolan och hälso- och sjukvården. Genomförandeplanen och de mål som formulerats i vårdplanen är en naturlig utgångspunkt för uppföljning, övervägande och omprövning av vården.

Övervägande och omprövning av vården minst var sjätte månad

Socialnämnden ska återkommande följa upp om vården fortfarande behövs. Det sker genom övervägande eller omprövning, minst var sjätte månad.

Övervägande av barnets vård

Om ett barn är placerat enligt SoL eller enligt 2 § LVU (omsorgsbrister) ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om den vård som barnet får fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Det innebär att socialsekreteraren rapporterar till socialnämnden om barnets situation och utvecklingen av vården. Ett övervägande innebär inte att vården formellt omprövas, utan fungerar som en information till nämnden.

Omprövning av barnets vård

Om placeringen sker enligt 3 § LVU (barnets beteende) ska socialnämnden ompröva vården av den unge inom sex månader från det att placeringen verkställdes. Det betyder att socialnämnden ska fatta ett nytt beslut om placering. Därefter ska vården prövas löpande inom sex månader från den senaste prövningen.

BBIC erbjuder dokumentationsstöd för övervägande och omprövning av vården.

BBIC – Socialstyrelsen

Socialtjänsten behöver uppmärksamma barns behov av stabilitet och kontinuitet

När barn inte kan bo med sina föräldrar är utgångspunkten att:

  • barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med insatsen är uppnått
  • placeringen inte ska pågå längre än nödvändigt.

Även om huvudregeln ska vara att vården är inriktad på en återförening kan förhållandena i ett enskilt fall vara sådana att en återförening inte bedöms vara till barnets bästa. En begränsning i principen om återförening finns i de bestämmelser som handlar om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar.

Socialnämnden ska överväga vårdnadsöverflyttning efter två år

Om ett barn varit placerad i samma familjehem i minst två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemmet. Därefter ska frågan övervägas varje år. Barnets bästa ska vara avgörande för bedömningen. Familjehemsföräldrarna har också möjlighet att själva ansöka hos Tingsrätten om att få adoptera ett barn de har i sin vård.

Systematiskt arbete med uppföljning

Det är viktigt för barn och vårdnadshavare att man tar reda på om placeringen ger den hjälp som är tänkt. Uppföljningen kan också ge ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling i verksamheten.

Mer om systematisk uppföljning hos Kunskapsguiden

Användarstöd för systematisk uppföljning med BBIC-variabler hos Socialstyrelsen

BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.

BBIC – Socialstyrelsen

Barn och unga i samhällsvård

30 Jan 2024

Följa upp placeringar

Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är nödvändigt för att säkerställa att barnen har det bra och får rätt stöd.

Reglerna i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, om uppföljningen av vården syftar till att säkerställa att barnet har det bra och får rätt hjälp. De mål som formulerats i barnets vårdplan och genomförandeplan är viktiga utgångspunkter när socialtjänsten följer upp vården. Vid uppföljningen kan man identifiera nya behov och uppmärksamma eventuella missförhållanden i hemmet där barnet vistas.

Uppföljningen är en pågående process som både socialnämnden och den som utför vården ska dokumentera löpande. Den ger underlag för överväganden och omprövningar av vården.

Regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd

Socialtjänsten behöver ha kontakt med de som är berörda för att kunna följa upp den vård som barnet får. En regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd. Uppföljningen ska främst ske genom:

  1. regelbundna besök i familjehemmet, jourhemmet, HVB eller stödboendet
  2. enskilda samtal med barnet eller den unge
  3. samtal med den eller de som vårdar barnet eller den unge
  4. samtal med vårdnadshavarna.

Uppföljning kan förebygga oplanerade avslut av vården

Oplanerade avslut av vården i förtid förekommer relativt ofta, så kallade sammanbrott. Risken är särskilt stor när det gäller tonåringar. Orsaken varierar och är inte alltid lätt att reda ut. Det kan ske både på initiativ av barnet och vårdgivaren och leda till omplacering eller för tidig hemgång. Oplanerade avslut påverkar barnen negativt och socialtjänsten behöver vara lyhörd och aktiv i uppföljningen för att förebygga sammanbrott.

Viktiga områden att uppmärksamma i uppföljningen

Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa och utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående.

För att kunna göra detta behöver socialsekreteraren oftast ha kontakt med andra än de som är direkt berörda, till exempel med skolan och hälso- och sjukvården. Genomförandeplanen och de mål som formulerats i vårdplanen är en naturlig utgångspunkt för uppföljning, övervägande och omprövning av vården.

Övervägande och omprövning av vården minst var sjätte månad

Socialnämnden ska återkommande följa upp om vården fortfarande behövs. Det sker genom övervägande eller omprövning, minst var sjätte månad.

Övervägande av barnets vård

Om ett barn är placerat enligt SoL eller enligt 2 § LVU (omsorgsbrister) ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om den vård som barnet får fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Det innebär att socialsekreteraren rapporterar till socialnämnden om barnets situation och utvecklingen av vården. Ett övervägande innebär inte att vården formellt omprövas, utan fungerar som en information till nämnden.

Omprövning av barnets vård

Om placeringen sker enligt 3 § LVU (barnets beteende) ska socialnämnden ompröva vården av den unge inom sex månader från det att placeringen verkställdes. Det betyder att socialnämnden ska fatta ett nytt beslut om placering. Därefter ska vården prövas löpande inom sex månader från den senaste prövningen.

BBIC erbjuder dokumentationsstöd för övervägande och omprövning av vården.

BBIC – Socialstyrelsen

Socialtjänsten behöver uppmärksamma barns behov av stabilitet och kontinuitet

När barn inte kan bo med sina föräldrar är utgångspunkten att:

  • barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med insatsen är uppnått
  • placeringen inte ska pågå längre än nödvändigt.

Även om huvudregeln ska vara att vården är inriktad på en återförening kan förhållandena i ett enskilt fall vara sådana att en återförening inte bedöms vara till barnets bästa. En begränsning i principen om återförening finns i de bestämmelser som handlar om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar.

Socialnämnden ska överväga vårdnadsöverflyttning efter två år

Om ett barn varit placerad i samma familjehem i minst två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemmet. Därefter ska frågan övervägas varje år. Barnets bästa ska vara avgörande för bedömningen. Familjehemsföräldrarna har också möjlighet att själva ansöka hos Tingsrätten om att få adoptera ett barn de har i sin vård.

Systematiskt arbete med uppföljning

Det är viktigt för barn och vårdnadshavare att man tar reda på om placeringen ger den hjälp som är tänkt. Uppföljningen kan också ge ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling i verksamheten.

Mer om systematisk uppföljning hos Kunskapsguiden

Användarstöd för systematisk uppföljning med BBIC-variabler hos Socialstyrelsen

BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.

BBIC – Socialstyrelsen

 

www.bkrobarn.eu

 

En serie om LVU och familjehem

22 Jan 2024

Vi tänker i en serie fördjupa oss i LVU och familjehemsplaceringar liksom samhällsvården som följer med denna. Vad innebär LVU, och vad har barn och unga för rättigheter när man befinner sig i en insats?

Vad händer också när man fyller 18 år och blir myndig, vilket ansvar har samhället då liksom familjehemmet? Kan LVU även förlängas efter 18?

Dessa frågor skall vi fördjupa oss i genom denna serie. Först ut blir att fördjupa oss i vad LVU innebär.

Vård med stöd av LVU

L V U - Lagen om vård av unga

Syftet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns behov av skydd, stöd och behandling. LVU kan bli möjlig att tillämpa först när vård inte kan ges i frivilliga former.

I de situationer när socialsekreterare i sin utredning bedömer att ett barn behöver placeras i samhällsvård kan vården ske antingen på frivillig väg eller med stöd av tvångslagstiftning, om särskilda förhållanden råder, En frivillig placering kräver att föräldrarna och barn över 15 år samtycker till insatsen.

När samtycke saknas till en placering

Om vårdnadshavarna eller barn över 15 år säger nej till en placering kan socialnämnden ansöka om att barnet ska vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Då är det förvaltningsrätten som fattar beslutet om vård. Vård enligt LVU ges om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas på grund av exempelvis brister i omsorgen eller på grund av något annat förhållande i hemmet. Vård enligt LVU kan även ske på grund av barnets eget beteende.

I LVU regleras bland annat förutsättningarna för vård utan samtycke i ett familjehem eller på HVB, omedelbart omhändertagande, umgängesbegränsning och flyttningsförbud.

Omedelbart omhändertagande

En ansökan om vård enligt LVU är en process som tar tid. Om det inte går att avvakta rättens beslut om vård får socialnämnden besluta att den som är under 20 år omedelbart ska omhändertas. Det förutsätter att det är sannolikt att barnet kommer att beredas vård med stöd av lagen. Detta kallas omedelbart omhändertagande. För att det ska kunna ske krävs att det finns ett akut behov av vård utifrån en påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling. Ett annat skäl kan vara att utredningen allvarligt försvåras eller att det inte går att genomföra nödvändiga åtgärder.

Socialnämndens beslut om omedelbart omhändertagande ska lämnas till förvaltningsrätten för prövning inom en vecka från det att nämnden beslutade om omedelbart omhändertagande. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet ska socialnämnden ansöka om vård enligt LVU inom fyra veckor från det att omhändertagandet verkställdes. Det vill säga från den dag då barnet placerades utanför det egna hemmet. Det omedelbara omhändertagandet upphör om ansökan om vård inte inkommit i rätt tid, när rätten avgör frågan om vård eller om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande.

Överklaga beslut enligt LVU

Föräldrar och barn över 15 år har rätt att överklaga förvaltningsrättens beslut om vård enligt LVU till kammarrätten. Ensamkommande barn har motsvarande rätt att överklaga genom sin gode man. Socialnämnden kan också överklaga beslutet om domstolen inte beslutar enligt nämndens förslag.

Delaktighet gäller även vid tvångsvård

Principerna om barns och vårdnadshavares delaktighet gäller även i situationer då tvångsvård behöver tillämpas. Socialnämnden ska så långt det är möjligt utforma vården i samförstånd med familjen, och med respekt för den unges människovärde och integritet.

 

 Aktuell lagstiftning

 

 

www.bkrobarn.eu

 

Unik undersökning om våld mot kvinnor

22 Jan 2024

Var femte misshandlad kvinna som får hjälp av socialtjänsten riskerade att dö av våldet.

Det är en av flera mörka slutsatser i en unik undersökning.

Den nya sammanställningen av data, genomförd av SKR, Sveriges kommuner och regioner, tillsammans med 34 kommuner, innehåller för all del även positiva resultat.

Det är en ambitiös granskning som bygger på drygt 3 000 ärenden som socialtjänsten har hanterat under 2022 och 2023.

En gedigen arbetsinsats, även om resultatet delvis bekräftar sådant vi redan vet eller på goda grunder misstänker, som att nästan alla som söker stöd för våld är kvinnor (94 procent.)

De flesta är förhållandevis unga, mellan 25 och 44 år, inte många har fyllt 65.

Att ”nästan alla som söker stöd får en insats” är möjligen en något väl glädjefyllt vinkel. Det finns eventuellt goda förklaringar till att 15 procent inte får det, men hur vi än vrider och vänder på saken är dessa kvinnor betydligt fler än nästan inga.

Byråkratisk prosa är inte alltid ett under av tydlighet och jag antar att ”det individuella förändringsmålet” i de flesta fall går att översätta till att kvinnan ska lämna den misshandlande mannen.

Målet nås hursomhelst helt eller delvis i 57 procent av fallen. Om det är en bra eller dålig siffra går att diskutera. Förmodligen är den både och.

Att sex av tio klienter säger att socialtjänstens insatser har haft ”stor eller helt avgörande betydelse” är glädjande.

Betydligt dystrare är att en av fem kvinnor har utsatts för ett potentiellt dödligt våld. Med andra ord cirka 700 klienter bara i denna granskning som eventuellt varit döda i dag om det inte vore för snabba och goda vårdinsatser.

En siffra som ska ses i ljuset av att ungefär 15 kvinnor om året mördas av sina män.

Dessvärre finns ett mörkertal som kan vara stort. Undersökningen visar nämligen att de flesta söker sig till socialtjänsten på egen hand. Förhållandevis få kommer dit via polisen eller vården.

Här har inte minst vården ett ansvar. Ingen annan aktör i samhället kommer i kontakt med så stora delar av befolkningen som sjukhus och vårdcentraler.

Vårdpersonal har en skyldighet att informera misshandlade kvinnor om att de kan få hjälp av socialen. Och vid misstankar om brott som är så allvarliga att de kan ge minst ett års fängelse får sekretessen brytas och polisanmälan göras.

Vården behöver kort sagt bli bättre. Den måste skaffa sig bättre rutiner i mötet med blåslagna kvinnor. Samordna insatserna bland de olika instanserna inom verksamheten.

Socialtjänsten kan inte ensamt bära hela ansvaret.

Avslutningsvis:

Mest glädjande med den här rapporten är att den över huvud taget har gjorts. Den ger ny kunskap. Och kunskap är en förutsättning för att utveckling sker på rätt sätt.

Det är resultatet och lärdomar av SKR:s projekt Kvinnofrid som redovisas.

Projektet är i sin tur ett viktigt arbete som går ut på att stärka kommuners och regioners insatser för våldsutsatta kvinnor och barn.

Hur de politiska reaktionerna på denna sammanställning blir återstår att se.

Någon som minns upprördheten som rådde några veckor under våren 2021?

Efter fem mord på någon vecka krävde Centerpartiets ledare Annie Lööf politisk samling, varenda partiföreträdare värd namnet hörsammade givetvis kravet och statsminister Stefan Löfven talade med sträng röst om att det var ”allas plikt” att bekämpa just denna form av kriminalitet.

Men allt det där var snart glömt och det rastlösa kommentariatet kastade sig i stället över gårdsförsäljning av alkohol och igensnöade motorvägar och Erdogans eviga nyckfullhet.

Google upplyser mig för all del om att det så sent som i somras var viss uppståndelse igen. ”Politikerna har fått nog: våld mot kvinnor är lika allvarligt som gängvåldet”, lyder en rubrik.

Men snart var det Nato-tjafs igen.

Visst, insatser görs, både den nuvarande och den förra regeringen tar de här frågorna på allvar, även om de allvarstyngda orden inte riktigt backas upp med ekonomiska satsningar.

Även journalistiken bär givetvis ett ansvar för det offentliga samtalets tillstånd och för att mäns våld mot kvinnor nu förmodligen gör en comeback som med betydande sannolikhet kommer visa sig vara tillfällig.

Det är en debatt som mest påminner om Halleys komet, den kommer och går med viss periodicitet.

Vilket är bättre än ingen debatt. Men detta allvarliga samhällsproblem får inte den uppmärksamhet den borde få.

 

// Oisin Cantwell, skribent Aftonbladet

www.bkro.eu

 

Barn och ungas psykiska ohälsa

12 Jan 2024

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt. Det kan handla om olika diagnoser, men också om besvär som man varken har fått diagnos eller behandling för, som ändå påverkar det dagliga livet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste decennierna. Många ungdomar upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivna, i synnerhet unga kvinnor. Dessutom vårdas allt fler unga inom den psykiatriska slutenvården.

Psykisk ohälsa kan hindra barn och unga från att fungera i sin vardag och utvecklas så bra som möjligt. Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och placerade barn har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för annan psykisk ohälsa.

Begreppet psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både lindriga psykiska besvär som oro och nedstämdhet, och symtom som uppfyller kriterierna för psykiatriska tillstånd.

Psykiska besvär

Psykiska besvär handlar ofta om vanliga reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare, och pågå under kortare eller längre tid. Det kan vara till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, eller kroppsliga symtom som huvudvärk eller magont. De psykiska besvären kan också påverka förmågan att fungera i vardagen. 

Känslomässiga reaktioner på en påfrestande livssituation kan vara svåra för barn att förstå och hantera på egen hand. När ett barn till exempel känner nedstämdhet, sorg, rädsla, ilska, skam eller skuld behöver omgivningen känna igen och bekräfta barnets känslor i förhållande till det som händer i barnets liv. Vuxna kan hjälpa barnet att förstå sina känslor, ge det stöd barnet behöver i situationen, och förebygga att barnet utvecklar svårare psykisk ohälsa.

Det är viktigt att upptäcka tidigt om ett barns reaktioner kan vara symtom på svårare psykisk ohälsa. Då finns möjlighet att ge rätt stöd, i dialog med barnet och de närstående. Det kan behövas en diagnostisk utredning för att få underlag till rätt behandling eller andra insatser, som kan påverka utvecklingen positivt och förhindra att tillståndet blir långvarigt.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd innebär en svårare psykisk ohälsa, med symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Det kan vara till exempel depression, ångest eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd.

För klassificering av psykiatriska tillstånd används i Sverige WHO:s system, ICD, som innehåller ett hundratal olika psykiatriska diagnoser. Som stöd vid den diagnostiska processen används även diagnossystemet DSM, som den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen står bakom.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/pm_begrepp-inom-omradet-psykisk-halsa.pdf

 

Förekomst av psykisk ohälsa

En fjärdedel av barn och unga i Sverige anger att de ofta är spända och nervösa, och över 40 procent av femtonåriga flickor har känt sig nere mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Flickor anger oftast mer psykisk ohälsa än pojkar, och den psykiska ohälsan verkar ha ökat sedan 1980-talet, framförallt hos flickor.

Förekomst av psykiatriska tillstånd

Ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste är

  • adhd
  • depression
  • ångestsyndrom 
  • autismspektrumtillstånd.

Vård och behandling

Vård för och behandling av psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt adhd, autismspektrumtillstånd och depression.

Flickor och unga kvinnor gör fler självmordsförsök än pojkar och unga män, medan fullbordade självmord är vanligast bland unga män.

Från 1 juli 2020 gäller nya bestämmelser om tvångsvård och tvångsåtgärder för barn i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. 

Socialstyrelsen har information om vad förändringarna innebär för dig som arbetar i vården. Det finns även en webbutbildning om LPT, och broschyrer som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT eller LRV.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-bland-11--13--och-15-aringar/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/suicid-bland-barn-i-sverige/

 

www.bkrobarn.eu

 

Civilkurage

12 Jan 2024

I Sverige dödas varje år kvinnor av våld i nära reationer, många av dessa sökte kontaktförbud, men som avslogs av åklagare.

Just för att man inte ansåg att hotet var tillräckligt stort. Fortfarande är kvinnovåld en farsot i det svenska samhället och ännu har vi inga lösningar på det.

Fortfarande är det ett gigantiskt systemfel. 

Det är enkelt att se samhällets brister och systemfel, när det gäller arbetet mot det förödande kvinnovåldet. Men i ärlighetens namn , börjar allt med dig och mig. Våra normer och värderingar och inte minst vårt rättspatos och civilkurage. 

I mitt arbete har jag ofta mötts av fruktansvärda historier och tragedier, som hade kunnat undvikas om allmänhetens civilkurage och rättspatos hade varit större.

Det finns en häpnadsväckande historia om en kvinna som en kväll misshandlas till döds av hennes före detta man,  i en större stad i Sverige. Kvinnan ropade på hjälp, och människor passerade men ingrep inte. En annan gång blev en kvinna överfallen  av sitt ex, utanför en byggarbetsplats, med med många byggnadsarbetare runt dem. Kvinnan ropade på hjälp, men ingen ingrep.

En tredje kvinna blev nerknuffad på tågspåret, också hon av sin före dett man, straxt innan ett kommande tåg. Hennes barn stod och grät på perrongen, ingen kom till varken barnens räddning eller kvinnans räddning. Mirakulöst undkom kvinnan. Mordförsöket kom att förändra kvinnans liv, då hennes stora insikt var att hon inte kunde lita på någon. Hennes lärdom var att inte lita på någon och att det bara var hon själv, som kunde rädda sig och barnen. 

När blir vi åskådare? Varje samhälle har sitt eget regelsystem, det som brukar kallar normer. Samhällets, gruppens och individens normer har stor betydelse för hur människor beter sig i olika situationer.

En sak är säker: Att vara åskådare är inte samma sak som att vara neutral. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. Åskådaren kan öka offrets känsla av utsatthet. Samtidigt kan förövaren tolka åskådarens passivitet som ett tyst medgivande.

 

Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något. Du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad. Chansen att du ingriper är minimal. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller? Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för feg.

Vi talar många gånger och även ibland sjunger om, att Sverige har blivit kallt, detta är tyvärr den bistra sanningen. Det handlar mest om att "man skall sköta sig själv och skita i andra."

Vi såg det tydligt under pandemin, när människor var ute och rörde sig, trots att man ibland var smittad. Mötande personer med svaga immunsystem kunde det få dödliga konsekvenser... Naturligtvis hjälpte det till att vi hade en vag och urusel pandemipolitik. 

Men hur fungerar annars vårt civilkurage? Ger vi verkligen alltid en hjälpande hand till exempelvis  någon som blir misshandlad på gatan? Ingriper vi alltid när en medmänniska behöver oss? Var är vårt civilkurage, när det gäller att protestera mot elpriserna och matpriserna osv? Människor lever alltmer under existensminimum till följd av de skyhöga el och matpriserna, i reportage i tidningar säger barnfamiljer, att föräldrarna hoppar över någon måltid varje dag för att barnen skall få äta sig mätta. Men alla barn är inte förunnade att kunna äta sig mätta. 

Hade det varit nere i Södra Europa, hade man aldrig accepterat varken el eller matpriserna, man hade gått man ur husen och ut på gatorna och torgen och protesterat...

Men i Sverige finner man sig i det mesta, man låter sina barn gå hungriga och man accepterar att elpriserna försätter vanliga människor i konkurs...

Vad behövs för att människor skall engagera sig, vad krävs för att vara en god medmänniska och stå upp för varandra?

Vi måste våga ta tillbaka vårt civilkurage. 

Jag vågar, gör du?

 

// Zelda

 

www.bkro.eu

 

Gott Nytt År

1 Jan 2024

Ett Gott Nytt År 2024.

Må det nya året komma med fred

och försoning.

Önskar vi på B K R O Kraft Force

God Jul önskar B K R O Barn

25 Dec 2023

En God och fridfull Jul 

Önskar vi alla barn och unga.

 

Ge oss av den frid som rår
I stjärnornas förunderliga hem
Led oss på den väg vi går
Så att vi hittar hem till den

Julen är här
Och lyser frid på jorden
Glädjen är stor
I ett barns klara ögon bor den
Julen är här
I våra mörka länder
Kom låt oss ta varandras händer
När julen är här
Julen är här

 

B K R O Barn- B K R O Kraft Force

God Jul

25 Dec 2023

En God och Fridefull Jul

önskar vi på

B K R O Kraft Force

Julens mörka sida

23 Dec 2023

Dagen före julaftonen, och människor stressar som mest för att i morgon kunna skapa den perfekta julen. Idag trängs människor i affärerna för att köpa det sista till julbordet, kanske också de sista julklapparna. Många människor känner också oro och tvång inför de långa julhelgerna, oro för att inte leva upp till alla de förväntningar som ställs på oss...

Denna helg mer än någon annan samlas familjer, släkt och vänner för att fira julen tillsammans, och kravet på att socialisera är större än någonsin. Många påklistrade leenden bakom trötta och sönderstressade människor. Och kanske orkar inte heller alla hålla fasaden uppe. 

Men vad händer när just fasaden krackulerar? Ja den dystra sanningen är att många familjetragedier händer under julen. Alkoholkonsumtionen stiger kraftigt, familjer som redan har missbrukarproblem tillhör en av de stora riskgrupperna, liksom familjer med våldsproblematik, ekonomiskt utsatta ... Ja listan kan göras oerhört lång. Men vi får aldrig glömma, att det skulle också kunna vara du och jag... Och i alla konflikter och tragedier, finns de oskyldiga barnen, och dem får vi aldrig glömma.

Mer än någonsin i denna oroliga tid och värld, är det viktigt att komma ihåg julens verkliga budskap, kärleken och respekten för varandra.

// Annah Ally

Dan före Dopparedagen

22 Dec 2023

Vi går mot julen i raskande steg, och imorgon är dan före dopparedagen, dagen innan julafton. Med denna långa julhelg, kommer inte bara julefrid, idyll och samhörighet, den kan också frammana utanförskap, sociala barriärer, hot, hat och våld.

För med storhelgerna , så skapas så mycket förväntningar som ibland inte infrias och detta genererar ofta i ilska och frustratrion. Detta bäddar för allt för många familjetragedier. Undersökningar påvisar att alkoholkonsumtionen kraftigt ökar på storhelgerna och ofta kommer barnen i familjen i kläm. Barnen far särskilt illa, när de är alldeles beroende av sina föräldrar. För dessa utsatta barn, blir julhelgerna en lång färd mot skolan och vardagen. Inga barn förtjänar att leva så, på samma vis, som ingen kvinna förjänar att leva i våldets och hatets skugga. Välj säkerheten och tryggheten först!

Därför ber vi er alla inför julhelgen att vara försiktiga och rädda om varandra. Vid akuta problem, kontakta alltid 112.

 

B K R O Kraft Force,

Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force

www.bkro.eu

 

Glöm inte den andra sidan av julen

22 Dec 2023

För många är julen idyllisk och den framställs ofta som en familjeidyll, där alla förenas i gemenskap. Men det finns en annan sida av julen. Den som av många glöms bort. Julen kan skapa den djupaste förtvivlan och riva upp många sår.

För dessa storhelger, tar också fram det värsta hos oss vuxna. För julen är svår för många utsatta grupper, när exempelvis inte pengarna helt enkelt räcker till julfirande och klappar och detta skapar en svår situation för både barn och föräldrar. Det kan vara fråga även om att barn i missbrukarfamiljer, får uppleva ännu mera alkoholkonsumtion hos föräldrarna och med det rädsla för vad som kommer att kunna hända. Det kan vara barn som lever i en familj där misshandel och övergrepp är vanligt förekommande.

För alla dessa barn, är julen inte  efterlängtad, utan julen frammanar ångest och en stor klump i magen. Dessa barn får aldrig glömmas och dessa barn måste alltid ses och upptäckas. För bortom julidyllen, finns den andra mörka sidan.

 

B K R O Barn

Barn och Kvinnorätts Organisationen

Kraft Force

-Vi står alltid på barnens sida.

Krönika

25 Nov 2023

Den 25 november har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, det är dagen då jag tillsammans med andra kvinnor manifisterat mot männens våld mot kvinnor. I mitt fall, har jag tillbringat många av dessa dagar i Uppsala Domkyrka. Under denna dagen brukade vi hålla olika föreläsningar om kvinnovåldet, för att sedan på kvällen samlas i Uppsala Domkyrka för en ljusmanifestation.

Denna dag är det viktigt att vi ger extra uppmärksamhet åt ett av mänsklighetens största problem, och också ett av de största hoten mot uppfyllandet av de globala målen. Nämligen våldet mot alla kvinnor, i Sverige och i omvärlden. 

En av tre kvinnor i världen utsätts för våld någon gång i livet. Våld mot kvinnor och flickor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och är en direkt konsekvens av både lagstiftad och vardaglig diskriminering och exkludering. Det är ett utbrett problem som sker dagligen, i alla samhällen.

Våldet är transparant och gränslöst, går genom olika kulturer, etniciteter , religioner och länder. Det är en mänsklig rättighet som kvinna, att inte utsättas för våld. 

Det är en tragedi för varje våldsutsatt kvinna och dödsoffer, och det är viktigt att komma ihåg , att varje våldsutsatt kvinna, ger ringar på vattnet, och offren blir också offrens familjer. 

Som de flesta som arbetar engagerat mot våld mot kvinnor, har jag också en bakgrund med våld, det bröt ner mig för en kort stund, innan jag blev stakare och valde en ny livsväg. Nämligen att bli förkämpe mot våldet mot kvinnor. 

Men det är viktigt att understryka, att detta arbete är långt mer omfattande än många av oss tror. För det handlar om att bryta grundläggande värderingar inom olika kulturer och religioner, det handlar också om att nå barn från tidig ålder i undervisning om könsroller.

Det handlar också om att vårt samhälle behöver bli bättre i bemötandet och omhändertagandet av alla våldsoffer. Tillika behöver skyddet kring våldsoffer bli bättre.

Det är en lång väg att gå, men målet är ett samhälle utan våld mot kvinnor. Och ju fler vi ansluter oss i kampen mot våldet, ju starkare blir vi, och dess snabbare når vi vårt mål.

Men idag, skall vi minnas alla kvinnor som drabbas av detta ondskefulla kvinnovåld, levande som död! Ingen glömd! Detta våld måste besegras och bekämpas! Våld har ingen plats i ett demokratiskt samhälle. 

Sedan flera år tillbaka, kan jag inte vara på plats i Uppsala Domkyrka, jag och min familj fick gå under jorden på grund av den stora hotbilden, och bygga upp våra liv igen någon annanstans. Men inte ens där var vi i säkerhet. Men jag har överlevt hittills, och detta är i sig den största segern.

Så idag, går mina tankar till mina vänner vid Uppsala Kvinnojour, Uppsala Universitet och NKC och jag tänder ett ljus där jag nu befinner mig, för alla kvinnor som mig.

// Annah Ally

 

www.bkro.eu

 

Vi måste stoppa våldet mot kvinnor och flickor

25 Nov 2023

 

En av tre kvinnor i världen utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld. Våld mot kvinnor är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och drabbar kvinnor oavsett religiös- eller etnisk tillhörighet, social status eller geografisk plats.


Miljontals kvinnor Iever i länder där våld mot kvinnor inte är ett brott och i alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv. Våld mot kvinnor har många former – i hemmet, i nära relation, sexuella trakasserier, kvinnlig könsstympning, barnäktenskap, trafficking, sexuellt våld i krig och mord.

Kvinnovåldet finns överallt, den saknar färg, klasshörighet och religion och våldet används för att underminera världens alla kvinnor.

Idag är det dags att säga ifrån, en gång för alla. Idag är en dag att manifistera över alla kvinnor som fallit offer i det ursinningslösa våldet. 

// B K R O KRAFT FORCE

- Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force

www.bkro.eu

 

← Äldre inlägg

Välkommen

Till vår gemensamma sida

för B K R O Kraft Force

www.bkrokraftforce.me

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

 

Där ingår även

www.bkro.eu

www.bkrobarn.eu

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

Facebook

 

/5ba4b8c9-1f52-4223-89ce-49adf8524462.jpg

Nyhetsbrev