B K R O Barn

B K R O Barn, är barnavdelningen av B K R O Kraft Force

Vi arbetar med barn och ungdomar som av olika anledningar mår dåligt och är exponerade. Det kan röra sig om hot, misshandel, hat, mobbning, sexuella övergrepp och inte minst en känsla av utanförskap. Detta är svåra och stora problem som ni inte skall tvingas bära själva. Därför har vi skapat en avdelning som enbart skall arbeta mot  och för barn och ungdomar. För alla barn och ungdomar över hela världen har rätt till en trygg barndom och ungdom som tyvärr inte är någon självklarhet.

På B K R O Barn kan ni få samtalsstöd, där ni får tala om det jobbiga och vi har tystnadsplikt. Så alla era förtroenden stannar tryggt hos oss. Ni kan också få juridisk hjälp, då även ni har samma rättigheter som vuxna.

Vårt stora mål  är att öppna särskilda aktivitetslokaler för barn, dit man kan vända sig enbart för sällskap och fritidsaktiviteter men också för barn med problem som behöver hjälp. Då finns vi där med stöd och hjälp. Vi erbjuder också olika utflykter, allt för att ni barn skall må så bra som det går. Ni behöver heller inte vara utsatta och må dåligt för att komma och hänga med oss. Det räcker att ni är en bra kompis.

Ni kan komma i kontakt med oss genom vår kontaktsida, så tar vi det därifrån.

Kom ihåg att du aldrig är ensam och du är oerhört värdefull. För du är vår framtid! Varmt välkommen till oss på B K R O Barn.

B K R O Barn

 

Att som barn och ungdom leva i våldets skugga

Kommittén mot barnmisshandel har räknat med att tio procent av alla barn i Sverige någon gång har upplevt våld i hemmet. Enligt en statlig utredning lever omkring 210 000 barn i hem där det förekommer olika typer av våld (uppgiften gäller år 2017). 

Det är nu straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. 

Att ha bevittnat våld innefattar i detta sammanhang även när barnet inte sett, men hört våldet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som hänt är brottsligt eller att barnet kan ge uttryck för vad hen sett eller hört.  

I socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnat våld som brottsoffer. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 

Sedan år 2006 har barn som bevittnat våld haft rätt till brottsskadeersättning. Efter att förbudet mot barnfridsbrott införts i brottsbalken den 1 juli 2021 har barns rätt till brottsskadeersättning ersatts med att barn som bevittnat våld i en nära relation har rätt till skadestånd. 

Våldets psykologiska effekter

Inom forskningen har man allt mer lyft fram att våldet är en del av de här barnens vardag. I stället för att säga att barnet bevittnar våld talar man om att de upplever våld. Detta sätter barnet och barnets perspektiv på våldet i centrum. Enligt vissa forskare kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Studier har visat att barn som upplever våld oftare utvecklar posttraumatiskt stressyndrom än barn som utsätts för andra former av trauma.

Hot som uttalas i samband med våldsutövning tolkas ofta av barn som mycket allvarliga och verkliga. Barn som genomgår behandling för att bearbeta sina erfarenheter av våld har beskrivit en värld fylld av oro. De ser i många fall små möjligheter till förändring.

Identifikation med förövaren

Erfarenheter från behandling av barn visar att barns känsla av vanmakt riskerar att bli ännu större när deras försvarsstrategier misslyckas. Barnet kan då börja identifiera sig med förövaren och utveckla en strävan efter att bli sedd och accepterad. En son kan komma att imitera en våldsam pappas beteende. Flickor förhåller sig ofta till problemet på ett annat sätt. När pappan visar ångest, skam och skuld för sina handlingar händer det att flickan identifierar sig med och stödjer honom. 

Våldet omgärdas av tystnad

Intervjustudier med barn har visat att tystnad präglar barns reaktioner på våld i nära relationer. Tystnaden kan vara en strategi för att minimera riskerna. Men det kan också vara föräldrarna som förbjuder barnet att berätta. Möjligheterna att tala om våldet försvåras även av det tabu som finns runt våld i nära relationer. Tystnaden riskerar att förstärka isoleringen och beroendet av föräldrarna. Samtidigt begränsas barnets möjligheter att förstå, tolka och bearbeta våldet. Traumat blir osynligt.

Barn reagerar olika

Under senare år har forskningen problematiserat synen på barn som en enhetlig grupp. I stället har man betonat att barn upplever och bearbetar våldet på olika sätt. Hur barn tolkar och hanterar våldet kan bero på ålder, kön och personliga egenskaper. Andra faktorer som kan påverka är i vilken grad de har tillgång till skydd och personer i sin omgivning som de kan anförtro sig åt. Rädsla och ångest kan hanteras med olika försvarsstrategier i olika åldrar.

Särskild utsatthet

Forskning har visat att mellan 30 och 60 procent av de barn som växer upp i våldsamma relationer själva har blivit utsatta för våld. Den stora spridningen är orsakad av att studierna använt olika urval, metoder och definitioner av våld. I majoriteten av fallen är det fäderna som är förövare, men viktigt att påpeka är att mödrar också kan utsätta sina barn för våld.